Lundaforskaren Isabel Schoultz analyserar i sin studie varför så få polisanmälda hatbrott med antiziganistiska motiv klaras upp. Den andra rapporten är gjord av romexperten Tiberiu Lacatus och består av intervjuer med romska EU-medborgare om de kränkningar och hatbrott de blir utsatta för när de kommer till Sverige.

Båda studierna bekräftar att hatbrott är en del av många romers vardag. I jämförelse med anmälda hatbrott mot andra grupper är olaga diskriminering betydligt vanligare för romer. Händelserna sker ofta på platser och områden där det är omöjligt att freda sig. Handlingar som för majoritetsbefolkningen ter sig oproblematiska, till exempel att gå och handla, tanka bilen eller ta bussen, blir för många romer en påfrestning.

För EU-medborgarna har våldet blivit ett återkommande inslag i deras liv och attackerna verkar bli allt grövre. Deras dagar är präglade av en ständig rädsla och oro för våld och kränkningar. Det kan handla om att grupper eller enskilda kastar stenar på dem, skär sönder deras tält, försöker sätta eld på deras tillhörigheter, sprutar med brandslangar på dem, spottar på dem, förstör deras pappersmuggar eller hotar att döda dem.

Mycket få antiziganistiska hatbrott leder till åtal, enligt den rapport som Isabel Schoultz har gjort. Analysen av de anmälningar som gjorts till polisen visar att förhållandevis få av dem utreds, att myndigheten många gånger inte förmår identifiera hatbrott och att kvaliteten på utredningarna är högst varierande.

Vid det rundabordssamtal som hålls i Malmö idag deltar förutom rapportförfattarna, romska representanter, civila organisationer, Polisen, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Barnombudsmannen (BO) och Boverket.

Läs mer i pressmeddelandet och ladda ner rapporterna som hittas på Kommissionen mot Antiziganisms hemsida