Bananflugans extremt tunna vingar är genomskinliga och till synes utan färg. Men för några år sedan upptäckte forskare vid Lunds universitet att vingarna kunde skimra av vackra färger tack vare ett brytningsfenomen, vilket kallas för interferens.

– Eftersom vingarna är genomskinliga kan man bara se dessa färger mot mörka bakgrunder, säger Jessica Abbott, forskare vid Lunds universitet.

Nu har lundaforskarna studerat betydelsen av dessa så kallade interferensfärger på vingarna hos bananflugor. I den aktuella studien har forskarna undersökt om interferensfärgerna påverkar partnervalet, det vill säga i vilken mån honor använder dessa färger för att välja hannar. Resultaten visar att så är fallet.

– Vår studie visar att denna nyligen upptäckta färgegenskap är viktig i partnervalet hos bananflugan. Det är första beviset för att vinginterferensfärger har en biologisk funktion i signalering mellan hannar och honor och i den sexuella urvalsprocessen, säger Jessica Abbott.

Vinginterferensfärger bestäms av vingens tjocklek. Dessa färger förekommer bara hos små insekter, framförallt flugor och steklar, där vingmembranets tjocklek befinner sig i nanometerintervallet, det vill säga då vingen inte är mycket tjockare än en miljondels millimeter.

Trots att bananflugor har använts som försöksdjur inom den genetiska forskningen i snart hundra år, och trots att sexuellt urval har studerats intensivt hos denna art, så har man inte säkert vetat vilka egenskaper som används i partnervalet.

– Våra resultat kommer förhoppningsvis att stimulera till fortsatt forskning kring vinginterferensfärgernas betydelse även hos andra insekter och ett ökat intresse för ljusmiljöns betydelse i partnervalet, säger Erik Svensson, professor vid Lunds universitet.

Den aktuella studien har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Lena Björk Blixt