Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lunds rektor om budgeten: Regeringen borde satsa på fler utbildningsplatser

Regeringen presenterar idag sin budgetproposition. Trots upprepade påtryckningar från högskolesektorn väljer regeringen att inte satsa på fler utbildningsplatser.
- Med tanke på den lågkonjunktur som bitit sig fast i Sverige är det anmärkningsvärt att universitet och högskolor inte får fler studieplatser, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet.

När högskolesektorn efterfrågat fler utbildningsplatser har argumenten varit många: Söktrycket har varit rekordhögt, högre utbildning bidrar till tillväxt och välstånd. Dagens och morgondagens utmaningar inom hälsa, demokrati, vård, välfärd, klimat och teknologi kräver hög kompetens och innovationer sprungna ur högre utbildning och forskning. Högre utbildning är dessutom den bästa satsning som Sverige kan göra när det råder lågkonjunktur och hög ungdomsarbetslöshet. Det är en investering för framtiden och även en viktig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

- I våras fick Lunds universitet drygt 100 extra studieplatser men vi begärde 2000. Vi hade därför hoppats att regeringen skulle tillkännage fler utbildningsplatser nu i höstbudgeten, säger Per Eriksson.
 Men det har inte blivit så. Istället hänvisar regeringen till en prognos där man räknar med lägre studentkullar de kommande åren.-

 Man kan använda statistik som man vill. Men att jämföra Sverige med sig själv idag och i morgon och konstatera att fler ungdomar kommer att få högskoleutbildning eftersom ungdomskullarna minskar är ett dåligt argument. Vi måste jämföra oss med övriga världen och i dessa jämförelser ser man att Sverige obönhörligen halkar efter övriga OECD-länder vad gäller hur stor del av befolkningen som genomgår högre utbildning, säger Per Eriksson.
 

Man måste dessutom ta i beaktande att det inte enbart är ungdomar som ska beredas högre utbildning. Konjunkturer förändras, människor skolar om sig och lärandet är idag livslångt. Det är beklagligt att inte regeringen ser hur viktig högskoleutbildning är för framtida konkurrenskraft och som en viktig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, menar rektor.

- Med en lägre utbildningsnivå än övriga OECD-länder är det inte svårt att inse att Sverige kommer att få betydligt svårare att konkurrera om jobben i framtiden. Vi kan och ska aldrig konkurrera internationellt med låglönejobb utan satsa på spetskompetens för nya framgångsrika tjänster, arbetssätt och produkter, det vill säga innovationer som bygger på en bred högre utbildning och forskning, säger Per Eriksson.
 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.