Studien, som presenteras i Läkartidningen, bygger på ett examensarbete från läkarprogrammet vid Lunds universitet, författat av Anja Arnholdt-Olsson och Johanna Edvardsson.
Med utgångspunkt i den pågående debatten om hur läkare i Sverige använder sin tid väcktes deras intresse för att jämföra med något annat land.
- Engelsk sjukvård har rykte om sig att ha mindre administration än sjukvården i Sverige. Samtidigt finns likheter som gör en jämförelse relevant, t.ex. är kostnadsandelen av BNP för sjukvården ungefär densamma i båda länder, berättar Johanna Edvardsson.
Studien genomfördes vid de kirurgiska enheterna på tre sjukhus i Skåne och två i England. Studien visade att de svenska läkarna lade nästan lika mycket tid av sin arbetsdag på administrativt arbete (37 procent) som tid med patienterna (40 procent). I England såg det annorlunda ut - 15 procent av arbetsdagen bestod av administrativt arbete medan 66 procent var patienttid.
85 procent av de svenska läkarna ansåg också att de hade fler arbetsuppgifter än de hann med, och 67 procent önskade att de kunde lägga mindre tid på patientanknutet administrationsarbete.
- Många svenska läkare i studien var kritiska mot utformningen av de elektroniska administrationssystem som införts under 2000-talet och de såg stora möjligheter till förbättringar av dessa, förklarar Anja Arnholdt-Olsson.
Läkarna ansåg att systemen är långsamma, dåligt integrerade och inte tillräckligt anpassade till användaren. Det leder till dubbelarbete och till att onödigt mycket tid går åt till att söka information om patienterna. Ett flertal läkare kände oro för att missa viktig information, vilket både är en patientsäkerhets- och en arbetsmiljöfråga, menar de båda uppsatsförfattarna.
Studien visar bland annat också att läkarna i England har längre arbetsdagar. Jämför man det faktiska antalet arbetstimmar istället för andelen av arbetsdagen blir skillnaderna i patienttid därför ännu större. De brittiska läkarna tillbringade i genomsnitt åtta timmar med patienten att jämföra med de svenska kollegernas 3,3 timmar.
Både i Sverige och England lade läkarna endast några få procent av arbetsdagen på utbildning och forskning.
- En del av de svenska läkarna uttryckte att de hade så mycket att göra att de prioriterar bort sin utbildning. För en ST-läkare ingår utbildningen som en del av arbetstiden, och trängs den undan riskerar vi att få sämre läkare, säger Johanna Edvardsson.
Kirurger har förhållandevis mycket patienttid jämfört med andra specialiteter. Anja Arnholdt-Olsson och Johanna Edvardsson misstänker därför att många läkare kanske måste lägga ännu mer av sin tid på administration än de som deltagit i studien.
Fakta om uppsatsen/studien
”The general surgeons’ workday – time registration & doctors’ opinions regarding administration – a comparative study between Sweden and England”, examensarbete från läkarprogrammet vid Lunds universitet, Anja Arnholdt-Olsson och Johanna Edvardsson.
Examensarbetet består av tre delstudier, en tidsstudie, en enkätstudie samt ett tidsutvärderingsformulär. I Sverige deltog kirurgienheterna vid Centralsjukhuset i Kristianstad och Ystads lasarett. Enkät- och tidsutvärderingsdelarna omfattade även kirurgin på Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund. I England var deltagande kirurgiavdelningar från sjukhusen Milton Keynes Hospital, NHS Foundation Trust, och Broomfield Hospital, Mid Essex Hospital Services NHS Trust.
Mer information
Anja Arnholdt-Olsson, läkare, 070-443 58 10, arnholdt [dot] anja [at] gmail [dot] com
Johanna Edvardsson, läkare vid Norra Älvsborgs länssjukhus, 070-29 69 793, johanna_edvardsson [at] yahoo [dot] com (johanna_edvardsson[at]yahoo[dot]com)
Bengt Jeppsson, handledare för examensarbetet och professor vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 040-33 37 60, 070-656 37 60, bengt [dot] jeppsson [at] med [dot] lu [dot] se (bengt[dot]jeppsson[at]med[dot]lu[dot]se)