Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nedstämdhet ökar behovet av vård hos äldre

Ensamhetskänslor bland sköra* äldre personer får dem att oftare än andra söka sig till läkare och akutmottagning. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet.

Elin Taube, sjuksköterska och nyligen disputerad i vårdvetenskap vid Institutionen för hälsovetenskaper, har i sin avhandling genomfört fyra delstudier. Resultatet av dessa visar att ensamhet är vanligt förekommande bland äldre. Av över 800 tillfrågade 78-plusåringar, uppgav drygt hälften av dem att de i någon utsträckning kände sig ensamma. Den upplevda ensamheten hör både ihop med fysiska (som värk i benen) och psykiska faktorer (till exempel livstillfredsställelse). Framför allt de faktorer som hänger ihop med psykiskt välbefinnande verkar ha inverkan på ensamhet.

– Ensamhet verkar dessutom bestå över tid, både utifrån mätbara data och sköra personers egna upplevelser, säger Elin Taube.

Hon betonar noga att ensamhet också kan upplevas positivt – och erbjuda såväl oberoende som tid att reflektera och samla kraft.

– Men även om ensamhet inte alltid upplevs som besvärlig, är det tydligt att de som känner sig ensamma både har sämre självrapporterad hälsa och lägre livstillfredsställelse.

Elin Taube
Elin Taube. Foto: Erika Svantesson

Elin Taube har också studerat hur ofta 65-åringar sökte vård. Ensamhet och hälsa sattes i relation till hur mycket vård som konsumerades. Resultatet visar att de som kände sig ensamma hade betydligt fler hälsobesvär och sämre hälsostatus än de som inte kände sig ensamma. De som kände sig ensamma sökte sig dessutom oftare till läkare och till akutmottagning.

– Men mina resultat visar att det inte är ensamheten i sig som kan kopplas till ett högre utnyttjande av öppenvård – utan snarare nedstämdhet. Resultatet skulle kunna peka på att de som känner sig ensamma kan sakna någon nära som hjälper och stöttar dem.

Som ett sätt att förebygga besök på akuten skulle till exempel primärvården kunna erbjuda individuellt utformat stöd utifrån den sköra äldre personens specifika problem.

I en avslutande delstudie utvärderades en intervention, en förebyggande insats, med case management – en modell som bland annat bygger på hembesök utifrån individuellt anpassat stöd. I studien fick sköra, hemmaboende äldre personer under ett års tid, minst en gång i månaden, hembesök av en sjuksköterska och en sjukgymnast. Men enligt resultaten hade interventionen inte någon tydlig effekt varken på ensamhet, depressiva symptom eller livstillfredsställelse.

– Det fanns indikationer på att interventionen kunde ha viss effekt, men innehållet i interventionen avseende psykosocialt välbefinnande behöver vidareutvecklas och det handlar nog mycket om att ta ett helhetsgrepp kring psykisk ohälsa där ensamhet är en viktig del, säger Elin Taube.

 

* Definitionen av skörhet i detta sammanhang innebär ”ett utsatt fysiskt tillstånd där en mindre händelse såsom en lättare infektion kan leda till en kraftig försämring i hälsotillståndet liksom ökad vårdkonsumtion och behov av hjälp i det dagliga livet.

 

Erika Svantesson

Kontakt

Elin Taube
0704-56 27 84

elin.taube@med.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.