Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ny forskning om spridning av solceller

Vilka hinder och drivkrafter påverkar hur mycket solceller som installeras? I en ny avhandling från Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, visar Alvar Palm hur hinder och drivkrafter för spridning av solceller är kopplat till nationella styrmedel och regelverk, lokala informationsinsatser och social påverkan. Avhandlingen läggs fram den 8 februari 2017 vid Lunds universitet.

Genom avhandlingen Residential solar photovoltaics: barriers and drivers in space, ökar vår kunskap om hinder och drivkrafter på olika geografiska nivåer för spridning av solceller.

– Jag ville bidra med kunskap som kan förbättra förutsättningarna för olika aktörer att underlätta spridningen av solceller och på så sätt stödja omställningen till förnybar energi, säger Alvar Palm.

Trots Sveriges geografiska läge på förhållandevis solfattiga breddgrader finns god potential för användning av solceller även i Sverige.

– Avhandlingens mål är att identifiera och utvärdera hinder och drivkrafter som påverkar hur mycket solceller som installeras. Fokus ligger främst på solcellsanläggningar för privatpersoner i Sverige, vilket i regel innebär solceller placerade på villatak, berättar Alvar Palm.

Avhandlingen analyserar samtida hinder och drivkrafter relaterade till regelverk, styrmedel, affärsmodeller, social påverkan och ekonomi. Arbetet genomfördes som fyra delstudier där den första delstudien tog ett helhetsperspektiv på hinder och drivkrafter på nationell nivå i Sverige.

Resultat visar att brister i de ekonomiska styrmedlen har medfört osäkerheter och försämrad investeringsvilja inom installatörsbranschen samt en lång kö för privatpersoner att få ansökningar om bidrag beviljade. Stora osäkerheter har rått och råder fortfarande vad gäller den framtida utformningen av styrmedel och skatteregler. I vissa fall har det varit oklart hur befintliga regler ska tillämpas då dessa inte varit anpassade för mikroproduktion av elektricitet utan utvecklats för centraliserad storskalig elproduktion, förklarar Alvar Palm.

I den andra delstudien analyserades olika typer av affärsmodeller som nått framgång på tre stora solcellsmarknader (USA, Tyskland och Japan).

– Faktorer som husägares tillgång till kapital, sparkvoter, flyttmönster, egenskaper hos den nationella byggsektorn samt utformning av bidragssystem kan ha ett stort förklaringsvärde till varför de studerade marknaderna skiljer sig åt markant vad gäller vilka typer av affärsmodeller som nått framgång, menar Alvar Palm.

– Resultaten kan användas för att stödja spridning av solceller även i Sverige t.ex. genom att informera lagstiftare om hur institutionella hinder mot vissa typer av affärsmodeller kan avlägsnas, eller genom att informera entreprenörer om hur affärsmodeller kan anpassas för olika nationella kontexter, säger Alvar Palm.

Den tredje delstudien gick ut på att förklara skillnader i antalet solcellsinstallationer per capita mellan svenska kommuner.

– Mina resultat pekar på att den troligen enskilt viktigaste förklaringen till den höga solcellstätheten i de studerade kommunerna är att lokala aktörer aktivt främjat solceller. Framförallt verkar lokala elnätsbolag som marknadsfört och spridit information kring solceller ha haft en stor effekt, förklarar Alvar Palm.

Den fjärde och sista delstudien handlade om social påverkan mellan privatpersoner. En rad utländska studier har tidigare visat att varje ny solcellsinstallation ökar sannolikheten för ytterligare installationer i dess absoluta närhet, vilket indikerar att grannar påverkar varandra att skaffa solceller. Kunskapen om hur denna påverkan gått till har dock varit låg.

– Resultaten i min avhandling tydde på att påverkan främst skett genom förhållandevis nära sociala nätverk (mellan släkt och vänner snarare än mellan grannar utan någon närmare relation), samt att den information som förmedlats och som ansetts viktig främst varit en bekräftelse på att anläggningen är enkel att använda, levererar elektricitet som förväntat och är driftsäker, samt att inga obehagliga överraskningar är att vänta. Kontakt mellan privatpersoner har således fungerat som ett komplement till professionell rådgivning, där solcellsägande privatpersoner förmedlat en trygghet som ökat deltagarnas benägenhet att skaffa solceller trots att de saknat proffsens detaljkunskaper, sammanfattar Alvar Palm.

Disputation
Avhandlingen Residential solar photovoltaics: barriers and drivers in space försvaras den
8 februari 2017, kl. 13.00 i aulan, Internationella Miljöinstitutet, Lunds Universitet, Tegnérsplatsen 4, Lund
Utsedd opponent är Professor Harald Rohracher, Linköpings universitet. Handledare är Professor Lena Neij, IIIEE och Eva Heiskanen, Gästprofessor, Linköpings universitet.

Avhandlingen Residential solar photovoltaics: barriers and drivers in space finns att läsa i PDF-format på följande webbadress: http://portal.research.lu.se/portal/files/19942938/Palm_Alvar_2017_PhD_thesis_without_papers_.pdf

Sidansvarig:

Kontakt

För mer information eller för att boka en intervju, vänligen kontakta:

Alvar Palm, författare till avhandlingen, alvar.palm [at] gmail.com mobil: 073 566 06 69

Marianne Sandberg, kommunikatör, marianne.sandberg [at] iiiee.lu.se  mobil: 072 54 26 200

Professor Lena Neij, handledare, lena.neij [at] iiiee.lu.se  mobil: 073 436 88 52    

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen