När blodprov visar att patienten har så kallade alfastreptokocker finns det risk för att patienten har drabbats av hjärtklaffsinfektion. För att veta om det verkligen handlar om hjärtklaffsinfektion behöver patienten genomgå ekokardiografi, en slags ultraljudsundersökning av hjärtat, som kan vara tekniskt svår att genomföra och som ofta upplevs obehaglig. Tidigare har det saknats underlag och evidens som hjälper vården att systematiskt avgöra när undersökningen behöver genomföras på patienter med dessa streptokocker i blodet.
Nu har forskare vid Lunds universitet tagit fram ett riskbedömningssystem, HANDOC, som särskiljer vilka av patienterna med alfastreptokocker i blodet som har låg, respektive hög, risk att ha drabbats av hjärtklaffsinfektion. Resultaten publiceras i en vetenskaplig artikel i tidskriften Clinical Infectious Diseases.
– När den här streptokockarten upptäcks i blodet kan läkaren använda bedömningssystemet för att avgöra om patienten behöver genomgå ekokardiografi. På så vis minskas överutredningar av lågriskpatienter, säger Torgny Sunnerhagen, doktorand vid Lunds universitet och en av forskarna bakom publikationen.
Forskarna utgick från patientjournaler från 339 vuxna patienter i Skåne där blodprov visat förekomst av alfastreptokocker. Av dem hade 26 patienter bekräftad hjärtklaffsinfektion. Forskarna kartlade vilka faktorer som särskilde dessa patienter från de som inte diagnosticerats med hjärtklaffsinfektion. Utifrån resultatet konstruerades ett bedömningssystem. Forskarna testade sedan bedömningssystemet på 399 andra patienter med dessa alfastreptokocker och kunde visa att systemet hade god tillförlitlighet*. Magnus Rasmussen, docent i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus, hoppas att HANDOC-systemet kan leda till en snabbare hantering av de patienter som har streptokockbakterien i blodet.
– Den kliniska mikrobiologin har utvecklats enormt när det kommer till att artbestämma bakterier, men det är inte alltid klarlagt vad denna information betyder för vården av patienterna. Med det här bedömningssystemet har vi skapat ett lättanvänt verktyg som systematiserar hur vi kliniker ska handlägga patienter med alfastreptokocker i blodet, säger Magnus Rasmussen.
Samtliga patienter som studerades kom från, och testades, i samma sjukvårdssystem.
– Risken är liten för att detta skulle förändra resultatet i studien. Nu vill vi gå vidare och se vad som händer när HANDOC börjar tillämpas i vården. Blir resultatet att man väljer att utreda andra patienter med ekokardiografi än tidigare? Vi arbetar också med att ta fram ett liknande system för en annan bakterie som också kan ge hjärtklaffsinfektion, säger Torgny Sunnerhagen.
(*) När forskarna validerade HANDOC visade det sig att metoden hade en hundraprocentig känslighet och en 73-procentig träffsäkerhet. Det innebär att alla fall med hjärtklaffsinfektion korrekt identifierades för vidare utredning för hjärtklaffsinfektion, och att 73 procent av fallen utan hjärtklaffsinfektion korrekt klassades som icke hjärtklaffsinfektion och att ingen sådan utredning behöver göras. Resterande 27 procent klassades som möjlig hjärtklaffsinfektion, utredning behövs.
Cirka 500 personer om året drabbas av hjärtklaffsinfektion i Sverige.
Arbetet har finansierats av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
Tove Smeds