Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny metod mäter risken för typ 2-diabetes i blod

DNA, gener

Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny sorts biomarkörer som förutspår risken för typ 2-diabetes. Det är epigenetiska förändringar på särskilda gener som kan upptäckas med ett vanligt blodprov.
- Det skulle kunna motivera en person i riskzonen att ändra livsstil, säger Karl Bacos forskare i epigenetik vid Lunds universitet.
Resultaten publiceras i dag i Nature Communications.

Genom att mäta HbA1C, ett medelvärde på blodsockernivån över tid, kan man redan i dag förutspå ett insjuknande i diabetes, men möjligheten att förutsäga sjukdom med denna metod är liten och nya metoder behövs. Fynden forskarlaget från Lunds universitet nu gjort innebär att de kan mäta förekomsten av så kallade DNA-metyleringar på fyra specifika gener och därigenom förutse vem som löper risk att drabbas av typ 2-diabetes långt innan sjukdomen uppträder. Metyleringar är kemiska förändringar som styr genaktiviteten, dvs om de är av eller på.
- Förhoppningen är att detta ska utvecklas till ett bättre sätt att förutspå insjuknandet, säger Karl Bacos, försteförfattare till studien.

Karl Bacos
Karl Bacos. Foto: Sara Liedholm

Först studerade forskarna insulinproducerande betaceller från avlidna personer. De fann DNA-metyleringar som ändrades beroende av donatorns ålder på bland annat de fyra aktuella generna. Åldern påverkade hur aktiva generna var. När dessa förändringar därefter härmades i odlade betaceller så visade de sig påverka utsöndringen av insulin positivt.

- Det riktigt häftiga var att vi sedan kunde se samma metyleringsförändringar i blod, säger Karl Bacos.

Därefter, studerades blodprov från deltagare från två olika forskningsprojekt, ett danskt och ett finskt, som jämfördes med blodprover från samma deltagare tio år senare. De deltagare som uppvisat lägre nivåer av DNA-metyleringarna vid det första provtillfället frisatte mindre insulin och hade högre risk för typ 2-diabetes tio år senare. Alla de danska deltagarna var friska vid båda tillfällena medan cirka en tredjedel i det finska projektet hade hunnit utvecklat typ 2-diabetes.

- En ökad insulinsekretion är ju egentligen ett skydd mot typ 2-diabetes. Det kan vara så att det är kroppens eget sätt att skydda sig när andra vävnader blir insulinresistenta, vilket ofta händer när vi blir äldre, säger professor och forskargruppsledaren Charlotte Ling.

Charlotte Ling
Charlotte Ling

Studierna bygger på ett relativt litet antal personer och på ett urval av gener. Forskarna vill därför nu gå vidare och hitta markörer med starkare prediktiv potential genom att genomföra en så kallad epigenetisk helgenomsekvensering då man analyserar en persons hela arvsmassa och alla de DNA-metyleringar som medföljer, i ett större befolkningsunderlag.

Forskargruppen har tidigare visat att ålder och träning påverkar den sk epigenetiska risken för typ 2-diabetes.

- Du kan inte ändra dina gener och den risk de medför, men epigenetik innebär att du kan påverka DNA-metyleringarna, och därmed hur aktiva generna är, med din livsstil, säger Charlotte Ling.

Sara Liedholm

 

 

 

 

 

 

 

Om typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes ökar i hela världen. Orsaken till sjukdomen är en mix av gener och en allt mer stillasittande livsstil i kombination med för mycket dålig mat. Vi insjuknar när kroppen inte längre förmår producera tillräckligt med insulin, ofta tillsammans med att kroppens vävnader inte förmår tillgodogöra sig insulinet, sk insulinresistens. Detta leder till ett förhöjt blodsocker vilket skadar nerver, njurar, och leder till hjärt- kärlsjukdomar.

Vetenskaplig publikation i Nature Communications

Blood-based biomarkers of age-associated epigenetic changes in human islets associate with insulin secretion and diabetes
Karl Bacos, Linn GIllberg, Petr Volkov, Anders H Olsson, Torben Hansen, Oluf Pedersen, Anette Prior Gjesing, Hans Eiberg, Tiinamaija Tuomi, Peter Almgren, Leif Groop, Lena Eliasson, Allan Vaag, Tasnim Dayeh och Charlotte Ling.

Nature Communications, 31 mars 2016, doi:10.1038/ncomms11089

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.