Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nya forskarrön om hjärnans renhållningsarbetare

Publicerad 24 april 2013

Det centrala nervsystemets renhållningsarbetare, mikrogliaceller, spelar en viktig roll i skyddandet av hjärnan mot sjukdomar och skador. En forskargrupp i Lund har nu utvecklat en metod som gör det möjligt att på nära håll följa dessa stödjecellers beteende. Ny kunskap om mikrogliacellers specifika roll kan öppna dörren för viktig forskning inom flera olika hjärnsjukdomar, såsom Parkinsons och stroke.

- Exakt hur mikrogliacellerna arbetar vet vi inom forskningen väldigt lite om idag. Samtidigt finns det en stor nyfikenhet och ett stort hopp inom hjärnforskningen att en ökad förståelse av mikroglia ska kunna leda till helt nya strategier för läkemedelsutveckling vid olika hjärnsjukdomar säger Johan Jakobsson, forskargruppschef för avdelningen för molekylär neurogenetik.

Upptäckten består i att forskarna lyckats identifiera en avvikelse i mikrogliacellernas uppbyggnad, vilket gör det möjligt att synliggöra dem och studera deras beteende. Genom att föra in ett självlysande protein som styrs av en mikroskopisk molekyl, mikroRNA-9, kan forskarna nu skilja ut och följa mikrogliacellernas funktion över tid, i hjärnan på råttor och möss.

Det har länge varit känt att mikroglia utgör immunförsvarets första bastion vid sjukdomar i hjärnan. De förflyttar sig snabbt mot det drabbade området i hjärnan och frisätter en arsenal av molekyler som skyddar nervcellerna och städar undan skadad vävnad. Ny forskning tyder dessutom på att mikroglia inte bara agerar väktare åt nervcellerna utan också spelar en viktig roll för deras grundläggande funktion.

- Det här är ett par steg framåt i teknikutvecklingen. Nu kan vi titta på mikroglia på ett sätt som alls inte varit möjligt tidigare. Vad vi hoppas kunna göra nu är att använda den här tekniken för att tillsammans med våra forskarkollegor i Lund studera de här cellernas roll i olika sjukdomsmodeller, till exempel Parkinsons och stroke, där mikroglia tros spela en viktig roll, förklarar Johan Jakobsson.

Publikation
"Visualisation and genetic modification of resident brain microglia using lentiviral vectors regulated by microRNA-9”.
Författare: Malin Åkerblom, Rohit Sachdeva, Luis Quintion, Erika Elgstrand Wettergren, Katie Z. Chapman, Giuseppe Manfre, Olle Lindvall, Cecilia Lundberg och Johan Jakobsson
Länk till Nature Communications

Kontakt:
Johan Jakobsson, forskargruppschef för avdelningen för molekylär neurogenetik, Lunds Universitet
Tel: 046-222 42 25, Mobil: 070-928 64 43, Johan [dot] Jakobsson [at] med [dot] lu [dot] se (Johan[dot]Jakobsson[at]med[dot]lu[dot]se)
Malin Åkerblom, doktorand, 070-4579017, Malin [dot] Jakobsson [at] med [dot] lu [dot] se (Malin[dot]Akerblom[at]med[dot]lu[dot]se)

Jens Persson

Senaste nyheter

Länk till RSS
Alla nyheter
Kategorier
Forskning
2020-09-15

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.