Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nya rön kring ryggmärgsskada och muskelspasmer

Vid ryggmärgsskada är det inte ovanligt att den skadade, utöver funktionsnedsättning, smärta och andra symptom, även drabbas av krampartade muskelspasmer. Forskare vid Lunds och Köpenhamns universitet kan nu förklara den mekanism som gör att dessa muskelspasmer uppstår. De nya rönen, som publiceras i Journal of Neuroscience, utmanar traditionella teorier inom neurovetenskapen.

Så kallade monoaminer, som t.ex. dopamin och serotonin, är viktiga för ryggmärgens kontroll av muskelaktivitet och rörelsemönster. Normalt produceras monoaminerna i hjärnan, och man har hittills antagit att ryggmärgens nervceller inte kan producera dessa substanser. Den aktuella studien visar dock nu att en speciell celltyp i ryggmärgen (AADC-celler)  börjar producera monoaminer på ett okontrollerat sätt efter en ryggmärgsskada.

- Monoaminerna i ryggmärgen ökar retningen i motoriska nervceller, motorneuron. Detta triggar i sin tur muskelaktiviteten i de kroppsdelar som är påverkade av skadan och leder till muskelspasmer, säger forskningsledaren Mengliang Zhang. Han är verksam både vid Neuronano Research Center på Lunds universitet och vid Köpenhamns universitet.

Spasmerna efter en ryggmärgsskada behandlas idag bland annat med läkemedlet baklofen, som dämpar de motoriska nervcellernas aktivitet. Problemet är dock att detta inte bara lindrar spasmerna, utan också påverkar all rörelseinlärning och därmed patienternas rehabilitering. De nya kunskaperna om AADC-cellernas roll skulle kanske i framtiden kunna leda till en bättre och mer riktad behandling av muskelspasmerna.

Fynden har också bäring på Parkinsons sjukdom, där många patienter på grund av sin medicinering drabbas av en sorts okontrollerbara rörelser kallade dyskinesier. Medan det är signalsubstasen serotonin som ligger bakom de ryggmärgsskadade patienternas spasmer, så är det signalsubstansen dopamin som ligger bakom dyskinesierna, men AADC-cellerna är inblandade i båda fallen. Vidare studier av AADC-cellerna skulle därför kunna leda till förbättringar även vid Parkinsons sjukdom.

Länk till pressmeddelande från Köpenhamns universitet

Länk till artikeln Journal of Neuroscience

Neuronano Research Center, NRC, är ett tvärvetenskapligt forsknings- och innovationscenter som kombinerar neurovetenskap in vivo och in vitro, nano- och mikroteknologi och organisk kemi för utveckling av en ny generation av neurala gränssnitt för kommunikation med nervsystemet. Inom NRC arbetar man både med grundforskning och kliniska tillämpningar.
Centret koordineras av Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi vid Medicinska fakulteten och involverar forskare från fakulteterna för medicin, naturvetenskap och humaniora och Lunds tekniska högskola.

Katrin Ståhl

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.