Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nya vägar öppnas vid livets början

Foster
Vid Berzeliussymposiet i Malmö den 23-24 april presenterades den senaste utvecklingen inom reproduktion, fosterliv och människolivets tidigaste utvecklingsstadier. Foto: Mostphotos
Fler sätt att skaffa barn. Enklare att följa fosterutvecklingen. Nya möjligheter att förutsäga vad som kan hända efter födseln. Intresset för livets start är intensivt från många olika håll i samhället.

Mot denna bakgrund presenterades den senaste utvecklingen inom reproduktion, fosterliv och människolivets tidigaste utvecklingsstadier vid ett Berzeliussymposium  i Malmö den 23-24 april 2014. Ett 100-tal deltagare från bl.a. forsknings- och sjukvårdsvärlden närvarade.

- Den tekniska utvecklingen ligger flera år före det som behövs kring i form av utredning, stöd och vård, konstaterade Kersti Lundin som är laboratoriechef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

I en nära framtid kan vi räkna med att det blir mer fokus på genetik och våra arvsanlag redan på embryonivå, tack vare förbättrad och billigare screeningteknik. Det går redan nu att söka efter en stor mängd sjukdomsanlag som kan få genomslag på kortare och längre sikt:

Ulf Kristoffersson
Ulf Kristoffersson, läkare vid Labmedicin Skåne och docent vid Lunds universitet. Foto: Björn Martinsson
- Numera är det möjligt att göra en lika ingående genetisk analys av ett foster som av en vuxen människa. Men vill vi leta efter botbara sjukdomar som inträffar senare i livet? frågade sig Ulf Kristoffersson, docent vid Lunds universitet och läkare vid Labmedicin Skåne.

Trots de etiska dilemman som finns ser han det dock som viktigt att grundforskningen kan fortsätta utan att påverkas av tillämpningen. Frågan om hur vi ska ställa oss till de nya möjligheterna får inte hindra den vetenskapliga kunskapsutvecklingen, menade han.

Under uppsegling är även lagändringar som kan öppna fler möjligheter än idag att bli förälder genom s.k. assisterad reproduktion. I mitten av maj 2014 beräknas Justitiedepartementet presentera en utredning som tar upp frågan om ensamstående kvinnor ska ha möjlighet till insemination i Sverige. Under 2015 väntas på motsvarande vis resultaten från utredningar om donation av embryon respektive surrogatmoderskap.

Om det blir förändringar i lagen behöver de även en praktisk tillämpning. De nya grupper av föräldrar som kan tillkomma innebär mer av personliga utredningar, medicinsk behandling och föräldrastöd.

- Vi räknar med att en lagändring som öppnar för insemination av ensamstående kvinnor får stora konsekvenser. Det blir troligen en betydligt större grupp att hjälpa än lesbiska par som redan har möjlighet till donatorinsemination. I vården finns inte resurser för det idag, sade Kersti Lundin.

Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet, anser liksom Kersti Lundin att det behövs tid och resurser för att samhället ska kunna leva upp till eventuella lagändringar. Hon forskar kring samspelet mellan barn och föräldrar. Individer och familjer som har fått tillgång de nya tekniska utvecklingarna för reproduktion och vård vid livets början har olika styrkor och svagheter och därmed behov av olika sorts stöd, anser hon.

Elia Psouni,
Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi. Foto: Björn Martinsson
- I en pilotstudie som vi har gjort ser vi tecken på styrkor men även sårbarhet hos kvinnor som valt att bli ensamförälder genom insemination. Det kan innebära särskilt behov av stöd för att förebygga att föräldraskapets kvalité försämras vid stress, berättade Elia Psouni.

 

Fakta om symposiet ”Life Cycles: Human Reproduction, Growth and Development”
”Life Cycles: Human Reproduction, Growth and Development” ägde rum i Malmö den 23-24 april 2014 och ingår i Svenska Läkaresällskapets Berzeliussymposier. Berzeliussymposierna är återkommande internationella, vetenskapliga konferenser inom aktuella medicinska frågor. Symposiet samarrangerades med Centre of Excellence for Reproduction and Perinatal Sciences (CERPS) samt universiteten i Lund och Uppsala genom forskningsprojektet EpiHealth.  

Mer info om Berzelius-symposierna och Svenska Läkaresällskapet

Mer info om EpiHealth och CERPS
 

Björn Martinsson

Sidansvarig:

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen