- Vårt traditionella rehabiliteringssystem bygger på ett medicinskt perspektiv med en stegvis rehabilitering där man tränar i olika skyddade verksamheter innan man slutligen bedöms redo att söka ett arbete, förklarar Annika Lexén, arbetsterapeut och doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet.
Annika Lexén har själv erfarenhet av att jobba inom psykiatrin och har upplevt hur svårt det kan vara att hjälpa människor med psykisk sjukdom tillbaka till ett arbete. Inom IPS sker rehabiliteringen direkt ute på arbetsplatsen där en arbetsspecialist skapar och samordnar det stödjande nätverk som består av bland annat vårdpersonal, familj, vänner och arbetskamrater. Genom att anpassa arbetet med t ex tydligare arbetsinstruktioner, minskat arbetstempo och arbetstid samt ge stöd i sociala situationer kan arbetsspecialisten skapa förutsättningar för att få ut fler människor med psykisk ohälsa i arbete.
Trots att IPS-modellen fungerar bättre än traditionell stegvis rehabilitering, finns det nästan ingen arbetslivsforskning inom detta område eftersom det är så få med allvarlig psykisk ohälsa som är ute i arbetslivet. Det här är den första avhandlingen i Sverige som undersöker hur arbetsgivarna upplever IPS-modellen. Det som avgör handlar mycket om arbetsspecialistens roll som professionell och stödjande funktion åt såväl arbetstagare som arbetsgivare.
- Arbetsspecialisten är mycket ute på arbetsplatsen och hjälper individen och avlastar arbetsgivaren. Kanske mindre företag även behöver ha ett annat ekonomiskt stöd så att arbetsgivarna vågar satsa, menar Annika Lexén.
Med traditionell rehabilitering för personer med psykisk ohälsa, kommer 11 procent ut i arbetslivet i Sverige, jämfört med övriga Europa där siffran, enligt en europeisk studie, är 18 procent. Samma siffra med IPS-metoden är 46 procent i Sverige, enligt en nyligen genomförd studie vid Lunds universitet.
- Genom IPS-studier jorden runt framgår att modellen är den mest effektiva att stötta personer med psykisk sjukdom i arbete. Med en bra matchning behöver inte arbetet anpassas lika mycket. En funktionsnedsättning behöver inte nödvändigtvis bli ett funktionshinder! avslutar Annika Lexén.
Annika Lexén disputerar den 7 mars 2014 vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
Avhandlingens titel: Work and psychiatric disabilities - A person, environment and occupation perspective on Individual Placement and Support
Bakgrundsfakta
Av totalt antal sjukfall 2012, stod psykisk sjukdom för drygt 22 % (siffrorna hämtade från den delrapport som Försäkringskassan skrev på uppdrag av regeringen 2013)
Psykisk ohälsa den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige
Av alla funktionshinder är de psykiska funktionshindren förknippade med den lägsta arbetsnivån
2012 hade gruppen personer med psykisk ohälsa den allra lägsta anställningsnivån i jämförelse med befolkningen i stort
Principerna för IPS
- Målet är ett vanligt arbete
- Lämpligheten baseras på personens vilja att arbeta
- Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad
- Integrerat i det kliniska psykiatriska teamet arbete
- Bygger på personens önskemål, intresse och val
- Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat
- Rådgivning om bidrag och ställningstagande till ekonomi ges i ett tidigt skede
- Att systematisk utveckla arbetstillfälle och relationer med arbetsgivare
Åsa Hansdotter