Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Premiärexperiment ger försmak av ESS

Prickmönstret berättar var atomerna, bland andra de viktiga väteatomerna, är placerade i kristallens proteiner.
Prickmönstret berättar var atomerna, bland andra de viktiga väteatomerna, är placerade i kristallens proteiner.

ESS finns inte på plats än, men för att så småningom kunna använda anläggningen på bästa sätt kör ESS-anställda redan nu experiment på andra neutronkällor runt om i världen. Nu har man utfört det första experimentet med externa användare - med immunteknologi-forskare på LTH.

Det som avbildats är ett protein som binder sockermolekyler från växter. Genom att bestråla stora kristaller av proteinet med neutroner har man lyckats kartlägga var de annars svårfångade, men ack så viktiga, väteatomerna finns. 

Dessa väteatomer hade varit svåra att upptäcka med annan teknologi, berättar Mats Ohlin, professor i immunteknologi som utfört experimentet tillsammans med ESS-forskaren Zoë Fisher:

-    Genom att se exakt var väteatomerna finns i förhållande till alla andra molekyler i proteinet kan vi lära oss mer om hur proteiner interagerar med varandra och med andra molekyler. På sikt kan det leda till att vi kan designa molekylerna bättre, vilket i sin tur t.ex. kan leda till bättre mediciner, säger han. 

Mats Ohlin hoppas att experimentet ska kunna inspirera andra life science-forskare vid Lunds universitet till liknande experiment. 

Läs mer utförligt om experimentet på ESS:s hemsida
 

Bildtext: ESS supportlaboratorium har tillverkat 1 mm stora kristaller av proteinet bundet till en sockermolekyl. Dessa placeras i små rör och belyses med neutroner. När neutronerna stöter ihop med proteinerna i kristallen sprids de åt olika håll och kan fångas upp som prickmönster. Dessa prickar kan sen användas för att räkna ut hur atomerna, inkl. de viktiga väteatomerna, är placerade i kristallens proteiner.  Bilden är hämtad från en artikel nyligen publicerad i Acta Cryst F vilken är tillgänglig från Wiley Online Library (http://dx.doi.org/10.1107/S2053230X15011383). Länk till tidskrift http://journals.iucr.org/

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.