Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Språket från Lund som erövrade världen – jubileumskonferens i veckan

Modelica-lingvister från hela världen samlas i Kårhusets aula.
Modelica-lingvister från hela världen samlas i Kårhusets aula.

Det började med en avhandling i reglerteknik 1978. Tillsammas med sin handledare Karl-Johan Åström hade Hilding Elmqvist kommit på ett helt nytt sätt att beskriva datormodeller som gör det möjligt att på förhand kan räkna ut hur ett system kan bete sig så att man slipper dyra experiment.

Under åren därefter vidareutvecklades Hilding Elmqvists metoder för datorsimuleringar av experter runt om i världen. För att samordna arbetet tog lundaforskarna i 1997 initiativ till en språkstandard under namnet Modelica.

Behovet var stort och språket spreds snabbt. Idag används Modelica av de flesta stora teknik- och industriföretag och innebär stora kostnadsbesparingar i utveckling eller vidareutveckling av nya produkter, där beräkning och simulering av mekaniska och fysikaliska processer är centralt.

Den här veckan samlas samlar 400 experter från hela världen på LTH för att diskutera Modelica-språket. Då det är den tionde i ordningen blir det något av en jubileumskonferens.

Här i Lund finns två framgångsrika avknoppningsföretag med koppling till Modelica, dels mjukvaruföretaget Dynasim (idag en del av franska Dassault Systèmes), dels konsultbolaget Modelon AB.

– En anledning till framgången är att Modelica-språket är så heltäckande. Om man inte ville bygga prototyper var man tidigare hänvisad till att göra beräkningar var för sig, ett för mekanik, ett annat för elektronik och ett tredje för kemi. Det är inte så lyckat, utöver att det tar mycket tid vill man ju exempelvis veta vad som händer när man trycker på gasen på en bil samtidigt som man vrider på ratten, säger Anders Rantzer, professor och förståndare för LTHs Linnécentrum LCCC, vilket tillsammans med Modelon står som värd för veckans konferens.

– Det kan röra sig om tusentals försök som sparas in. Resultaten blir också mer pålitliga så här, tillägger han.

Färre dyra experiment och tillförlitligare resultat är två av fördelarna med den gemensamma språkstanden, som Hilding Elmqvist lade grunden till.
Färre dyra experiment och tillförlitligare resultat är två av fördelarna med den gemensamma språkstanden, som Hilding Elmqvist lade grunden till.

Modelica-språket blir alltså ett sätt att på förhand kolla att kravspecen till exempelvis en ny produkt eller produktförändring faktiskt fungerar i verkligheten. Det kan handla om allt från bränsleförbrukningen och energiproduktionen i ett kraftverk, hur en bil beter sig på en fuktig gata med ett visst mönsterdjup i däcken, eller hur rörlig en robotarm blir till följd av ett materialbyte.

– 1996 började Toyota använda vår programvara Dymola för att utveckla Prius, men det behövdes en språkstandard så att användarnas modeller kan användas i många olika verktyg. Det finns ungefär tio simuleringsprogram baserade på Modelica nu, säger Hilding Elmqvist, Dassault Systèmes.

Kristina Lindgärde

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.