Fram till relativt nyligen har man trott att stamceller i lungorna härstammar från benmärgen eller blodet. Men Sara Rolandsson Enes har under flera år studerat MSC ifrån lungvävnad och bland annat jämfört dessa med celler tagna ifrån benmärg. Resultaten visar att lungstamcellerna har en rad karaktäristiska och lung-specifika egenskaper.
Oftast tänker vi inte på det men vi andas mellan tolv till tjugo gånger per minut. Det blir cirka 50 000- 75 000 liter luft ner i lungorna per dygn och på så sätt förses kroppen med livsnödvändigt syre. Samtidigt utsätts den också för potentiellt skadliga partiklar. För det mesta har våra kroppar en fantastisk förmåga att hantera dessa men ibland går det fel. Vid långvarig exponering kan sjukdomar som KOL, astma och lungfibros uppstå. Dagens läkemedel kan lindra symptomen men botar inte sjukdomarna i sig.
– Vi vill lära oss mer om hur stamcellerna i lungan påverkar skador och hur deras roll i reparationsprocessen ser ut. Vi har fått en ökad förståelse för den grundläggande biologin hos dessa celler, något som är oerhört viktigt vid klinisk användning, säger Sara Rolandsson Enes.
Vid vissa svåra lungsjukdomar blir skadorna så stora att enda alternativet är lungtransplantation. Vid en transplantation sätts lungan in i en helt ny miljö och fungerar inte alltid så bra som önskat. Vid mer än hälften av alla lungtransplantationer får man en avstötningsreaktion. Ofta handlar det om att lungan blir stelare och fungerar sämre genom att de små luftvägarna täpps igen av bindväv.
En behandlingsmetod som diskuteras mycket är cellterapi. Idén med cellterapi är antingen att injicera aktiverade stamceller som kan hjälpa till att återuppbygga den skadade lungvävnaden alternativt att aktivera stamcellerna redan på plats i bindväven i lungan.
- Skulle någon av dessa metoder visa sig framgångsrika så skulle det innebära den första botande behandlingen för den här typen av sjukdomar. Den nya kunskapen är alltså inte bara värdefull ur ett grundforskningsperspektiv, det är också en kunskap som vi tror är av stor betydelse för utvecklingen av behandlingar mot kroniska lungsjukdomar, säger Sara Rolandsson Enes.
Sara Rolandsson Enes arbetar i en forskargrupp inom lungbiologi som fokuserar på att förstå förloppen vid kroniska lungsjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), emfysem och lungfibros.
Hon disputerade vid Lunds universitet den 1 april 2016 med avhandlingen ”Mesenchymal stromal cells in lung tissue”
Lisa Karlsson