Undervattenslandskapet vid Haväng är en lagunmiljö där lagunen skapades för omkring 9000 år sedan. Under en relativt kort period på cirka 2000 år sänktes först vattennivån med runt tio meter för att därefter snabbt höjas med 16 meter. På havsbotten har forskarna bland annat upptäckt flera stationära fiskfällor som är de äldsta kända i norra Europa. Någon stenåldersboplats på det som idag är havsbotten har de däremot inte hittat.

- Havsbotten vid Haväng är det första svenska undervattenslandskapet som kartlagts så här noggrant, men det finns många fler sådana här outforskade platser utmed kusten där stenåldersmänniskor en gång har bott och som nu är havsbotten, säger Anton Hansson, doktorand i kvartärgeologi vid naturvetenskapliga fakulteten.

Den undersökta undervattensmiljön beskrivs som exceptionellt välbevarad. Forskarna har bland annat borrat i havsbotten på åtta meters djup. Borrkärnan har kol-14-daterats och undersökts avseende pollen och kiselalger. Forskarna har också tagit fram en så kallad batymetrisk karta som mäter hur djupt vattnet är på olika platser i ett område som ligger helt under vatten. Kartan gör att forskarna kan tolka undervattenslandskapet på ett mer korrekt sätt än vad som tidigare varit möjligt. Därmed ökar kunskapen om hur stenåldersmänniskor använde kustområdet för 10000 år sedan.

- Två saker har överraskat mig: dels att material som legat där i 10000 år ser ut att vara mer eller mindre färskt, dels att sedimentationen i lagunen varit extremt snabb. Den har varit tio gånger högre än normalt och det tyder på en högproduktiv miljö med rik tillförsel av material, säger Anton Hansson.

Han hoppas att hans och kollegornas forskningsresultat bidrar till att olika myndigheter satsar mer på att öka kunskapen om, och skyddet för, ett av Sveriges äldsta men minst utforskade kulturarv.