Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Storslam till forskning om 1900-talets förändrade liv

Vad hände med människorna under industristaden Landskronas omvandling?
Hur påverkas ett lands kunskapsproduktion av politisk och strategisk styrning?
Och kan språket fungera som nyckel för att förstå en oanad kulturell mångfald?
Det är några av de frågor som forskare vid Lunds universitet nu fått stora anslag av Riksbankens jubileumsfond för att utforska.

Ekonomhistorikern Martin Dribe och hans grupp på Centrum för ekonomisk demografi har fått 35 miljoner kronor för att studera hur Landskronas uppgång och fall som industristad under 1900-talet påverkat människorna på mikronivå. Forskarna har data från cirka 350.000 individer. Genom att analysera datan kan man urskilja vad som skett när det gäller ojämlikhet i hälsa och dödlighet, förändrade familjemönster och könsrelationer, social och ekonomisk rörlighet och invandring och integration. Anslaget är ett av tre större forskningsprojekt i Sverige som nu beviljats anslag av Riksbankens Jubileumsfond (RJ).
 

Merle Jacob, professor i forskningspolitik, får drygt 20 miljoner kronor för att försöka förstå hur kunskapsbildning samspelar med policy inom offentlig verksamhet.  Det handlar om att ta fram en kunskapsbas för styrning av samspelet mellan vetenskap och politik.
Projektet är internationellt med Sverige som huvudfokus med jämförande studier i Finland, Storbritannien, Nederländerna och Schweiz.  Projektet är det enskilt största beviljade inom den nya satsningen på forskning om samhällets kunskapsförsörjning som RJ gör tillsammans med Vetenskapsrådet och flera andra forskningsråd. Totalt fördelas i Sverige 80 miljoner kronor.

Språkforskaren Niclas Burenhult får 13,6 miljoner till ett tvärvetenskapligt projekt som ska utforska mänsklig perception, dvs hur vi varseblir och uppfattar verkligheten.  Den senaste forskningen antyder att det finns en betydande men ännu outforskad variation mellan olika språk och kulturer. Projektet bygger ett unikt och kvalificerat forskarlag av lingvister, kognitionspsykologer, geovetare och religionshistoriker med uppdrag att undersöka språk och perception i tre olika ”språkobservatorier”.

 

Mer om ovanstående projekt och andra som fått anslag i RJs senaste utdelning:

http://www.rj.se/Forskningsnyheter/2015/rj-finansierar-57-forsknngsprojekt-inom-humaniora-och-samhallsvetenskap/

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.