Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Syrehalten ökade när Jorden var en isplanet

Islandskap. Foto: Svante Björck.
Islandskap. Foto: Svante Björck.

En ny forskningsstudie avslöjar vid vilken tid i Jordens historia som syret i atmosfären började öka. Detta skedde samtidigt som jordklotet drabbades av global nedisning och all landmassa var samlad i en enda stor superkontinent. Hur sambandet mellan dessa händelser kan förklaras är dock en fråga som gäckar forskarna.

I en ny internationell studie har forskare från bland annat Lunds universitet satt fingret på den tidsperiod då syrehalten i atmosfären började öka påtagligt. Denna syrehöjning kan sägas vara en avgörande start för livets utveckling. I Jordens begynnelse var planeten nämligen en väldigt ogästvänlig plats utan syrgas och med enbart encelliga bakterier som invånare. Enligt den nya studien började syrehalten i luften öka för cirka 2400 miljoner år sedan, vilket utgjorde det första steget mot en mer levande planet.

– Våra resultat visar dessutom att syrehöjningen sammanfaller med en global nedisning av jordklotet och omfattande vulkanism, säger Ulf Söderlund, professor i geologi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Den globala nedisningen innebar att större delen av planeten var täckt av is. Sådana omfattande nedisningar kallas internationellt för ”Snowball Earth”. Senaste gången det skedde var för övrigt för cirka 600 miljoner år sedan, vilket även vid det tillfället efterföljdes av en markant höjning av Jordens syrehalt.

Den aktuella forskningsstudien visar att uppkomsten av syre skedde vid en tid då de flesta av Jordens landmassor var samlade i en enda superkontinent, kallad Kenorland. Denna kontinent bredde ut sig vid ekvatorn och var till stora delar täckt av vulkaniska lavabergarter.

Ökningen av syre i atmosfären var inledningsvis ingen stadig process utan präglades av ganska rejäla svängningar. Det visar analyserna som forskarna gjort. Forskarna sammankopplar syresvängningarna med ett mycket instabilt klimat, som kan ha uppstått på grund av den vulkaniska aktiviteten på den stora superkontinenten vid ekvatorn.

– De exakta sambanden mellan syreökningen, vulkanismen och den globala nedisningen vet vi dock inte ännu, men med dessa nya resultat så har vi nu uppnått internationell samstämmighet på när dessa händelser drabbade vår planet, säger Ulf Söderlund.

Resultaten från studien kommer från åldersdateringar av vulkaniska bergarter i södra Afrika och innebär att den globala nedisningen inträffade 200 miljoner år tidigare än vad man hittills trott. Studien publiceras nu i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.