Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tappa inte bort makt och rättvisa i strävan mot ökad hållbarhet

Teori om hur samhället ska hantera miljöfrågor måste fördjupas. Annars riskerar hållbarhetsforskningen att leda till att komplexa ekosystem blir varor på en nyliberal global marknad eller att fattiga människor förlorar rätten till och makten över lokala naturresurser. Om resiliensteori används på ett sätt som förenklar sambanden mellan natur och samhälle, vilket är föremål för forskarnas studie, kan det få förödande politiska konsekvenser menar fem Lundaforskare som i dagarna publicerar en artikel i den ansedda tidskriften Science Advances.

–Risken finns att resiliens som begrepp och teori ger vetenskaplig legitimitet åt neoliberal miljöpolitik, menar studiens försteförfattare Lennart Olsson. Jag ser en fara i att forskning som är sprungen ur ekologisk teori förenklar förståelsen av komplicerade sociala samband, vilket kan få politiska konsekvenser.

Lennart Olsson är professor och föreståndare för LUCSUS (Lund University Centre for Sustainability Studies). I studien deltager även forskare från Filosofiska institutionen vid Lunds universitet.

Begreppet resiliens är ett försök att koppla ihop kunskap om sociala och ekologiska system för att få en helhetssyn i arbetet med hållbar utveckling. I sig en lovvärd ambition, menar lundaforskarna, som i sin studie dock visar både varför resiliensteorin inte fungerar utifrån moderna samhällsvetenskapliga perspektiv och hur man istället bör tänka för att överbrygga klyftorna mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap i strävan mot hållbar samhällsutveckling.

– Vi förespråkar en pluralistisk syn som utnyttjar samhällsvetenskaplig teori på ett sätt som fördjupar snarare än förenklar och fördunklar kunskapen om hur makt och fördelning hänger ihop med natur och samhälle. I tidigare studier som går bortom resiliensbegreppet har vi bland annat sett hur FN-intiativet REDD+ för att bevara regnskog missgynnar ursprungsbefolkningar. En regnskog är så mycket mer än bara ett antal ton kol. Samma sak gäller begreppet ekosystemtjänster som riskerar att förenkla komplexa ekosystem till handelsvaror på en global marknad.

Länk till artikeln i Science Advances:

Why resilience is unappealing to social science: Theoretical and empirical investigations of the scientific use of resilience. By Lennart Olsson, Anne Jerneck, Henrik Thorén, Johannes Persson och David O’Byrne.  http://advances.sciencemag.org/content/advances/1/4/e1400217.full.pdf

 

 

 

Kontakt

Kontakt:

Lennart Olsson, professor och föreståndare för LUCSUS (Lund University Centre for Sustainability Studies).

Telefon +46462220511,  Mobil +46706462712

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.