Det rör sig bland annat om kryptor uthuggna ur sten, gravrum med en eller två kammare, alkover som kan ha använts för offer, en grav med flera begravda djur samt flera barngravar, varav några helt intakta.

Det arkeologiska materialet från dessa nyupptäckta gravar kan, liksom tidigare fynd från begravningsområdet, knytas till regeringsperioderna för faraonerna Thutmosis III och Amenhotep II. Förutom själva byggnadsverken har arkeologerna upptäckt en riklig mängd föremål, till exempel vackert utsmyckade sandstenssarkofager, målat kartonnage, skulpterade och ibland målade terrakottakistor, svepningar i tyg eller organiska material, krukor och tallrikar i keramik samt en mängd smycken, amuletter och skarabéer.

Den preliminära undersökningen av de många mänskliga kvarlevorna från gravområdet tyder i huvudsak på friska människor. Man har än så länge hittat mycket få tecken på undernäring och infektioner från den här perioden. Däremot visar frakturer på långa ben och uttöjda muskler i skelettdelarna på att många var sysselsatta med hårt och långvarigt kroppsarbete som medförde olycksrisker. Många av skadorna verkade dock i stort sett vara läkta, så den befintliga sjukvården måste ha fungerat bra.

De nya fynden kastar ett spännande nytt ljus på hur gravområdet i Gebel el Silsila var uppbyggt och fungerade. Med ytterligare fältstudier hoppas expeditionen på att få ännu mer kunskap om hur området fungerade under det Nya riket.

Läs mer om arbetet och fynden i projektets blogg