Även om vi av klimatskäl bör minska flygandet är det sannolikt att flyget finns kvar i någon form också framöver.

Ett tänkbart scenario är att det fossila flygfotogenet fasas ut av biobränslen. På längre sikt träder vätgasen in, kanske speciellt för långdistansrutter, exempelvis Europa - Australien, vilket dock kräver en helt annan flygplanskonstruktion. På vissa korta sträckor, till exempel Stockholm - Visby, kan elflyg bli ett alternativ.

Ett jetmotorlabb ska byggas

Vid Lunds tekniska högskola bedrivs sedan många år grundvetenskaplig forskning med syfte att energieffektivisera förbränningsprocessen i olika typer av motorer och med olika bränslen. Flera olika typer av avancerade utrustningar används och några mil bort finns Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed som också hör till Lunds universitet.

En turbinmotor är jättekomplicerad. Det är mycket man kan få att brinna, men det måste brinna på rätt sätt. 

Alla denna kompetens och infrastruktur kommer väl till användning i ett nyligen beviljat forskningsprojekt till att utveckla framtidens biobaserade flygbränsle. Nya testanläggningar, bland annat ett jetmotorlabb, ska byggas och doktorander och forskare ska anställas.

Första studien med helhetsperspektiv

Enligt projektledaren Christer Fureby, professor i värmeöverföring vid LTH, är detta den enda studien som tar ett helhetsgrepp om frågan i Sverige.

En viktig aspekt som hittills har missats i debatten är enligt honom säker förbränning.

– En turbinmotor är jättekomplicerad. Det är mycket man kan få att brinna, men det måste brinna på rätt sätt. Fel bränsle kan exempelvis blockera luftflöden och få sämre verkningsgrad och kan till och med skada motorn, säger han.

Denna aspekt kommer således att stå i fokus. Men också ett livscykelperspektiv på bränslet för att minska risken för konkurrens om råvaran med exempelvis matproduktion.

Kan också fungera i kraftvärmeverk

I projektet vill man även tillverka biobränsle för kraftproduktion, eftersom det är gasturbiner som sitter i de flesta kraftvärmeverk, berättar Christer Fureby.

– Då kan man tänka sig att det är samma bränsle, men kan man föreställa sig lite större spann på vad man tillåter eftersom den står på backen och inte kan trilla ner.

Helhetsgrepp är ett nyckelord, liksom systematiskt. Forskarna vill titta systematiskt på råvaror, såsom restprodukter vid skogsavverkning, det vill säga det som blir över i sågverken och i pappersmassaindustrin. Även restströmmar från jordbruk, skogsbruk och algodlingar kan vara alternativ – eller vad som kommer in som förslag.

Är öppen för andra initiativ

En viktig del är att stödja andra aktörer, betonar Christer Fureby.

– De kanske har ett helt annat sätt att ta fram aromater, paraffiner, eller utnyttjar någon annan råvarukälla som vi inte tänkt på. Då kan vi finnas som ett stöd för dem.