Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Beklagligt med mattelärarutbildningen

Porträtt av kvinna.
Ann-Kristin Wallengren beklagar förlusten av mattelärarutbildningen. Foto: Kennet Ruona

LU har sina kvalitetssäkringssystem för utbildningen på plats. Men förlorar examensrätten i matematik för studenter på ämneslärarlinjen.
Det är resultatet av två nyss genomförda utvärderingar av Universitetskanslerämbetet, UKÄ.

Den svaga didaktiska kompetensen i matematik är ingen nyhet. Den ifrågasattes redan för snart två år sedan då UKÄ utvärderade 103 utbildningar för ämneslärare. 44 av dessa fick underkänt, tre av dem har lagts ner och 39 har rättat till bristerna. Bara LU och Högskolan Kristianstad har fortfarande brister och förlorar nu examinationsrätten inom matematik.

Ingen professur i ämnesdidaktik

Anledningen till att det ser ut som det gör inom LU är att det inte finns någon professur i ämnesdidaktik och det förklaras med att ämneslärarutbildningen i Lund är ­liten. Just nu är det 55 studenter i fem årskullar som går den utbildningen i ­matematik. De får avsluta sina utbildningar och examineras – men fler studenter tas inte in. Även ämneslärarutbildningen i fysik drabbas, eftersom matematik ingår i den. Inga nya studenter tas in nästa höst.

Matematik och fysik är starka forskningsämnen vid LU. Borde vi inte också kunna ta emot studenter som vill bli gymnasielärare inom dessa ämnen?
– Det är väldigt beklagligt att vi inte kan göra det, säger vicerektor Ann-Kristin Wallen­gren som har särskilt ansvar för utbildnings­frågor.
Hon påpekar också att de studenter som kommer ut som mattelärare härifrån dess­utom har ett mycket gott rykte tack vare sina stora och djupa ämneskunskaper.
– Inom ämneslärarutbildningen diskuterar vi nu hur vi ska gå vidare och vi behöver analysera hur utbildningen ska utvecklas, säger hon.

Bättre med kvalitetssäkringen för utbildningen

Bättre gick det då för LU gällande kvalitetssäkringssystemen för utbildningen. Det blev godkänt på alla 19 bedömningsgrunder, vilket var mer än något annat lärosäte hade. Full pott med andra ord.
Åsa Ekberg, avdelningschef på Utbildningsstrategiskt stöd är nöjd. Och särskilt nöjd är hon över att granskarnas förbättringsrekommendationer fanns med i självvärderingarna som föregick utvärderingen. Dessa handlade bland annat om att konkretisera och förtydliga forskarutbildningen och om internationalisering – att öka inkluderingen av icke svensktalande studenter och tillföra mer internationella perspektiv i utbildningsprogrammen. De handlade också om uppföljning av de kvalitetshöjande åtgärder man arbetat med inom utbildningen.
– Det är oerhört bra att vi redan hade en medvetenhet om att vi har utvecklingsområden, säger Åsa Ekberg.

Egna förslag från granskarna

Granskarna hade också egna förslag, som till exempel att lyfta fram goda exempel inom utbildningsprogrammen så att fler kan lära sig av dem.
Universiteten i Göteborg och Uppsala låg som goda tvåor i antalet godkända bedömningsgrunder. Till skillnad mot LU missade de kommunikationen kring det systematiska kvalitetssäkringsarbetet.
– Vi har tagit fram en vägledning för det tillsammans med fakulteterna, säger Åsa Ekberg.

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.