Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskare: Riskabelt att ge myndigheter för mycket makt

Skylt på affärsdörr om restriktioner
Skylt utanför butik på Caroli köpcentrum i Malmö under coronapandemin. Foto: News Øresund - Jenny Andersson (CC BY 3.0)

Under coronapandemin utfärdade Folkhälsomyndigheten allmänna råd som kraftigt begränsade enskilda individer och företag. Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, belyser i en ny bok vilka svårigheterna den här typen av råd och föreskrifter kan ge.

Under pandemin kunde en föreskrift beröra hur många personer man fick vara på ett visst ställe. Ett allmänt råd kunde handla om att nysa i armvecket.

Myndigheter som Folkhälsomyndigheten står bakom föreskrifter och allmänna råd till allmänheten. Medan föreskrifter är rättsligt bindande är allmänna råd istället rekommendationer. Uppdraget att ta fram bindande föreskrifter kommer från regering och riksdag. Allmänna råd är däremot ett initiativ från myndigheterna själva.

Myndighetsföreskrifter behövs eftersom inte allt kan regleras i lag, menar Henrik Wenander, men bör inte tas fram slentrianmässigt.

Om mängden regler och allmänna råd växer i omfattning finns det nämligen en risk att regelverket blir snårigt. Eftersom avsändaren är myndighetsanställda och inte politiker blir det också mycket svårt att utkräva ansvar vilket är en förutsättning för ett demokratiskt system.

– Riksdag och regering måste tänka efter vad som är rimligt och hur brett man kan lämna över den här makten. Tjänstemän på våra förvaltningsmyndigheter är inte folkvalda och har ett snävt perspektiv. Det kan innebära risker för rättssäkerheten om myndigheter får för mycket makt, säger Henrik Wenander.

Att inte lämna över makten till myndigheter för brett, är en sak. Ett annat förslag från Henrik Wenander är utökade möjligheter att överklaga föreskrifter i domstol och en förbättring av själva tillvägagångssättet som de antas på. Beslut om föreskrifter behöver till exempel i dagsläget inte motiveras alls.

Just allmänna råd väckte också viss förvirring under pandemin. Var de bindande eller inte, undrade många.  En orsak kan vara att de presenteras som bindande regler, i författningssamlingar och andra officiella publikationer. Även Folkhälsomyndigheten blandade ibland samman just allmänna råd och juridiskt bindande föreskrifter.

–  Det har diskuterats om kategorin allmänna råd borde avskaffas, och det är nog en bra idé då de är förvirrande. Folkhälsomyndighetens generaldirektör sa till exempel i en intervju att de allmänna råden är bindande, när de inte alls är det, säger Henrik Wenander.

Om boken

I antologin ”Rättsstaten i den svenska förvaltningen” lyfter tio forskare bland annat fram de rättsstatliga utmaningar som hänger samman med förhållandet mellan regeringen och myndigheterna. De olika kapitlen handlar främst om den politik och styrning som riksdagen och regeringen riktar mot den statliga förvaltningen. Texterna berör även kommunala och regionala verksamheter. I boken medverkar Henrik Wenander och Vilhelm Persson, båda professorer i offentlig rätt vid Juridiska fakulteten. Boken är utgiven av Statskontoret.

Läs mer om boken (statskontoret.se)

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.