Anna Sellgren Engskov har bland annat undersökt hur smärta* via så kallade A-deltafibrer (Aδ-fibrer) respektive via C-fibrer kan framkallas och utvärderas.
I den första undersökningen inkluderades friska, frivilliga personer som stimulerades med en kort laserpuls i hålfoten. Utöver nya kunskaper om hur de olika smärtfibrerna aktiverades, framträdde en bild som överraskade forskarna: när det var en kvinna som framkallade smärta hos en manlig studiedeltagare, krävdes kraftigare smärtstimulering för att uppnå smärttröskel jämfört med om utföraren var en man.
Resultaten inspirerade till en uppföljande studie med fokus på genus. Nu fick studiedeltagarna en liten dosa i handen, som när en knapp trycks in avger svag elektrisk ström. De skulle släppa knappen när de kände smärta. Testerna genomfördes två gånger, en gång med en kvinnlig undersökare och en gång med en manlig. Båda var neutralt, kliniskt klädda och höll sig till ett manus för att undvika annan interaktion som skulle kunna påverka situationen.
– Precis som i den första studien, såg vi att det krävdes kraftigare stimulering för att framkalla samma skattade smärta med en kvinnlig undersökare än med en manlig. Och både kvinnliga och manliga studiedeltagarna upplevde detta, säger Anna Sellgren Engskov, doktorand i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet och specialistläkare på Skånes universitetssjukhus.
Resultaten förde henne vidare till en ny undersökningsgrupp: nyopererade personer. Kunde deras smärtupplevelser också påverkas av genus hos undersökaren? Totalt 245 patienter på tre olika postoperativa avdelningar vid Skånes universitetssjukhus i Malmö undersöktes. En kvinnlig och en manlig undersökare frågade ut patienterna om deras smärta strax efter att de kommit från operation. Det var ungefär en kvart mellan utfrågningarna med en jämn fördelning av vilken undersökare som började.
– Vi kunde delvis bekräfta våra tidigare resultat även här. Män, men inte kvinnor, hade mindre ont när de frågades ut av en kvinna. Skillnaderna var inte så stora, och har nog ingen betydelse på gruppnivå. Men för den enskilda patienten kan det spela roll, speciellt med tanke på att skillnaderna i smärta var som störst när det gjorde så pass ont att patienterna började be om smärtlindring, säger Anna Sellgren Engskov.
Det finns internationell forskning om kvinnors högre empatiska förmåga som kan kopplas till tyst kommunikation, med fler leenden och mer direkt ögonkontakt. Men om det förklarar resultaten går inte att säga.
– Men det kanske mest spännande med Annas forskningsprojekt är att hennes egna upptäckter i samband med den första studien – mindre smärta med en kvinnlig undersökare – inspirerade henne till att vilja undersöka detta närmare och att vi blivit först med att kunna bekräfta detta såväl experimentellt på friska som kliniskt på nyopererade. Att ha med genusperspektivet när smärta utvärderas kan förhoppningsvis bidra till att patienter får ännu bättre omvårdnad och smärtbehandling i framtiden, säger professor Jonas Åkeson, huvudhandledare i projektet och överläkare i anestesiologi och intensivvård vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.