Processen handlar dels om de 500 miljonerna som regeringen meddelat kommer att omfördelas från basanslagen till mer riktade forskningsområden, dels om att internt hitta sätt att stärka forskningen vid Lunds universitet.
Identifiera sina styrkor
De stora universiteten får söka anslag till fem profilområden var, medan de mindre högskolorna kanske bara får ansöka om ett eller två områden. Syftet med denna nyordning är att tvinga universiteten att profilera sin forskning och identifiera sina styrkor.
– Man kan ju se det som en inkompetensförklaring av landets universitetsledningar som ju själva brukar fördela basanslagen, säger vicerektor Per Mickwitz, som har ett särskilt ansvar för forskningen.
Viss självrannsakan
Men han menar att det kan finnas fog för viss självrannsakan och att en skärpning när det gäller att profilera landets universitetsforskning kan vara på sin plats. På Lunds universitet finns en stark tradition i Linné- och SFO-miljöerna, menar Per Mickwitz. Men både forskningsutvärderingen RQ20 och Vetenskapsrådets forskningsbarometer visar på förbättringspotential.
– Vi är bra, men kan bli ännu bättre. Våra publiceringar ökar, men citeringarna minskar, så vi behöver öka det vetenskapliga genomslaget, säger han.
Fokus och kraft
Så trots viss skepticism till ökad styrning av forskningen från regeringens sida uppmanar Per Mickwitz till fullt fokus och kraft på att ta fram bra underlag till de fem profilområdena som universitetet kommer att ha med i sin ansökan.
I första hand gäller det universitetsinterna intresseanmälningar som ska vara inlämnade senast den 15 mars till Forskningsservice. Dessa bedöms av en panel med fakultetsledningar och externa experter. Rektor tar sedan beslut den 5 maj om vilka områden som ska vara med i den samlade ansökan som Lunds universitet räknar med att lämna in i oktober 2022. Vetenskapsrådet föreslår sedan att en internationell panel ska bedöma ansökningarna och att beslut fattas utifrån den bedömningen.
Så hur ska en riktigt bra intresseanmälan för ett profilområde se ut?
– Man ska ta det seriöst och först fundera på vad man har att bidra med. Är detta något för mig, för oss, gynnar det vår forskning och våra fakulteter eller inte?
Själva intresseanmälan är bara på fem sidor, så det är inte så mycket text. Men det ska vara starka forskargrupper, en grupp med minst tjugo erfarna forskare, möjligen från tre, fyra fakulteter. Det ska vara kompletta kunskapsmiljöer med forskning, samverkan och utbildning.
Oklart på nationell nivå
Per Mickwitz ser en hel del utmaningar.
– Det är fortfarande ganska oklart med detaljerna på nationell nivå, men detta har gjorts i flera andra länder och det tittar man på. Inte minst i Finland där man 2015 började med att universiteten ansökte om profileringsbidrag en gång om året, men har nu ändrat det till en gång vartannat år.
Efter det första inledande informationsmötet om profilområdena som hölls i mitten av november var frågorna många. De handlade bland annat om hur profilområdena kommer att hänga ihop med de strategiska forskningsområdena (SFO:erna). Per Mickwitz kan se att de nya områdena kan bli ett gränssnitt mellan dem och nya inriktningar.
Hur går det med grund- och nyfikenhetsforskningen?
– Den typen av forskning ska ingå i profilområdena, men kommer också att fortsatt bedrivas vid sidan av de områdena, säger Per Mickwitz.
Öppen process
Viktigt för det fortsatta arbetet vid universitetet med att ta fram profilområden är en öppen och transparent process. Det kommer att arrangeras flera öppna och tematiska diskussionsforum för att stimulera arbetet med intresseanmälningar. Till processen knyts en blogg som uppdateras löpande, se profile-areas.blogg.lu.se.
På frågan om det inte finns risk för en viss konkurrens bland forskarna när det gäller nyskapande idéer kring projekten, menar Per Mickwitz att en sådan liten risk alltid finns.
– Men jag bedömer att vi har en öppen kultur där forskarna är beredda att dela med sig av sina idéer, säger han.
