Inspirationen till manifestet kommer ifrån Oslo universitet som redan har skrivit ett sådant.

– Det finns flera anledningar till att vi också ville skriva ett manifest. Betydelsen av att artikulera vad humanistisk forskning är och gör är väldigt stor idag, säger Isak Hammar, forskare vid Historiska institutionen som författat manifestet tillsammans med kollegan Johan Östling.

Det mest slående under arbetet var hur forskare i humaniora gör mycket samhällsrelevant och brännande aktuell forskning, alltifrån migration, social rättvisa och AI till klimat och hållbarhetsfrågor.

– Det är av vikt att vi forskare inom humaniora får en enande positiv självbild för vi gör så otroligt mycket. Humaniora är ett stort och brett fält och det är inte en nackdel utan något som kan inspirera och leda till spännande gränsöverskridande forskning mellan ämnen.

Varför har ni skrivit manifestet just nu?

– Atmosfärskiftet i Europa. Vi ser oroande tendenser i andra länder, bland annat i vårt grannland Danmark, där värdet av forskning inom humaniora ifrågasätts och den därför dras ner på. Så även om humaniora står stark i Sverige idag, vill vi ha en robust grund att stå på.