Vad tycker du utifrån din forskning, är de viktigaste valfrågorna?
– Som ekonomisk historiker och demograf skulle jag säga att den viktigaste frågan är hur vi ska klara välfärden. Det förutsätter att fler arbetar eftersom det är grunden till välfärden. Jag vill även trycka på konsekvenser som följt när ojämlikhet av olika typ har ökat de senaste åren. Detta gäller exempelvis inkomst och hälsa. Det är också viktigt att lyfta sådant som saknas på den politiska agendan i år. Jag vill särskilt ta upp jämställdhet som överhuvudtaget inte nämns, men också sjukvård och äldreomsorg. Pandemin lärde oss mycket om bristerna inom äldreomsorgen. Eller snarare löften om lärdomar och i verkligheten, brister som kompenseras av alla kvinnor som vårdar informellt i hemmet. Jag tycker det är beklämmande att vi inte hört mer om detta i årets valrörelse.

Vad innebär en ”åldrande befolkning”?
– Det innebär att allt fler blir äldre, vilket är en fantastiskt bra sak egentligen. Det är ett mätvärde på hur väl ett samhälle och välfärden fungerar. Samtidigt som det är bra sätter det fler system i samhället under press. Pension, sjukvård, men också formell och informell omsorg blir viktigt, allra mest för dem över 85 års ålder.

Du nämner att kvinnor ofta tar ett större informellt, obetalt omsorgsansvar än män för till exempel äldre släktingar. Kan du berätta lite mer om det?
– Det blir ett problem när en grupp tar ett betydligt större obetalt ansvar för vård av barn och äldre. Det obetalda arbetet sker ofta på bekostnad av mer betalt arbete och det här är en problematik som vi fortfarande har i Sverige, trots att vi är ett av världens mest jämställda länder. Effekterna märks förutom på inkomst, även på möjligheterna att forma sitt eget liv, men också på hälsa.

Om du ytterligare skulle lyfta en sak från din forskning som politiker skulle ha nytta av att veta, eller agera på – vad skulle det då vara?
– Jag skulle nog trycka på just det obetalda arbetet. Det finns ändå ett jämställdhetspolitiskt mål i Sverige att utjämna skillnader i detta avseende. Det är något som påverkar både män och kvinnor genom hela livet och det har en tendens att få konsekvenser som förvärras. När vi nu står inför en utveckling med åldrande befolkning ställs frågan om det offentliga kommer att möta behoven eller om det kommer innebära mer informellt omsorgsarbete. 

Snarare än arbetslöshet har du poängterat de olika förutsättningar människor har för att jobba, kan du berätta lite mer om det?
– Återigen kommer vi till avvägningen mellan betalt och obetalt arbete. Det finns historiskt en konflikt mellan arbete och familj, framför allt för kvinnor. Det yttrar sig så att kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda arbetet på bekostnad av det betalda arbetet. Män har inte samma avvägning och det gör att vi får konsekvenser. Konsekvenser i form av ekonomi, arbete och autonomi. Kvinnors stressproblematik i dag verkar på många sätt vara kopplad till ett stort ansvar för obetalt arbete, inte minst under småbarnsåren. Det betalda arbetet är också för många en viktig del av ens identitet, det är inkomstkälla, men det är också en källa till kollegialitet, att man träffar andra människor och får en paus från det man har hemma.