Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ingen ekonomisk vinst för yrkesfiskarna när havskräftor blir MSC-certifierade

Kräftor. Foto.
Foto: Mostphotos

Vad tjänar yrkesfiskare på att låta miljöcertifiera sina fartyg för fångst av havskräftor? Kanske blir det lättare att nå ut på vissa marknader, för det pris fiskaren får är inte högre när havskräftan är MSC-märkt. Det visar en ny studie från Agrifood Economics Centre, ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Marine Stewardship Council (MSC) certifierar fisk och skaldjur för att bidra till levande hav och hållbart fiske. I en ny rapport undersöker forskarna Cecilia Hammarlund och Anna Andersson om MSC-certifiering av det svenska fisket av havskräfta har gjort att yrkesfiskare får bättre betalt eller säljer mer än tidigare. Med hjälp av statistisk analys har forskarna jämfört certifierade fiskefartyg med fartyg som inte är certifierade.

– Vår analys fokuserar på fartygen som certifierade sig direkt när MSC-certifieringen infördes 2015. Vi följer de fartygen och en kontrollgrupp med icke-certifierade fartyg under perioden januari 2012 till januari 2018, säger Anna Andersson, utredare vid Agrifood Economics Centre.

Ingen generell effekt på priserna

Resultaten visar att det inte finns någon effekt på vare sig pris eller såld kvantitet av MSC-certifiering när hela tidsperioden analyseras. Denna slutsats gäller för alla fartyg som fiskar havskräfta, alltså för både storskaligt fiske med trål och småskaligt fiske med bur.

– Vi kunde inte hitta någon generell effekt av MSC-certifiering på hur mycket havskräftor man säljer eller till vilket pris. Däremot ser vi att fiskarna fick bättre betalt de första månaderna efter att certifieringen infördes, men den effekten försvinner med tiden, säger Cecilia Hammarlund, utredare vid Agrifood Economics Centre.

Trålare och burfiskare påverkas dock olika av MSC-certifiering. Trålare fick en större initial prisökning medan burfiskare fick en större effekt på sålda kvantiteter men endast under delar av den undersökta tidsperioden.

Uppköparna kan ställa krav

Hur kan resultaten förklaras? Det verkar alltså inte som att yrkesfiskarna tjänar mer pengar på sina havskräftor i långa loppet, genom att MSC-certifiera sina fartyg. Ju fler som certifierar sig, desto svårare blir det att ta ut ett högre pris för sin produkt. Trots detta fortsätter fartyg att certifiera sig och det finns inga tecken på att fartyg lämnar certifieringen efter en tid. Det kan alltså finnas andra skäl för fartyg att certifiera sig, menar forskarna.

– I värdekedjor där köpare har mycket makt är det inte ovanligt att uppköpare kräver certifiering av producenterna. Det kan då bli nödvändigt för fiskarna att certifiera sina fartyg för att ens kunna nå vissa delar av marknaden. Vi har i intervjuer med representanter för uppköpare och producenter sett att trycket på att vara MSC-certifierad för de som fiskar havskräftor har ökat över tiden. Till exempel kräver svenska Coop att alla frysta havskräftor de köper ska var MSC-certifierade, säger Cecilia Hammarlund.

För burfångade kräftor syns inte samma mönster, eftersom de ofta säljs direkt till restauranger.

– Det verkar alltså finns två olika marknader för havskräftor i Sverige och kraven på MSC-certifiering skiljer sig åt mellan dem. Trålade havskräftor säljs främst i stora kvantiteter till grossister där MSC-certifiering har blivit allt viktigare. Burfiskade havskräftor av hög kvalitet säljs främst till restauranger och mindre fiskhandlare och där är MSC-certifiering inte avgörande, säger Anna Andersson.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Läs hela rapporten på Agrifood.se

 

Varför MSC?

Det är väldokumenterat att den globala fiskeindustrin har problem med överfiske och brist på hållbar förvaltning. Även om försök har gjorts att reglera fisket så kvarstår problem med överfiskade bestånd på många håll. För att tillgodose efterfrågan på hållbara fiskeprodukter har miljöcertifiering utvecklats på den privata marknaden. Om producenter uppfyller vissa hållbarhetskriterier kan de certifiera sig och sedan kan produkten miljömärkas. Tanken är att märkningen signalerar kvaliteter som annars hade varit omöjliga för konsumenter att upptäcka (t.ex. hållbart fiske).

MSC-certifiering är i dag den största miljömärkningen för sjömat i världen. År 2020 fanns det fler än 400 MSC-certifierade fisken i 53 länder. Processen för att MSC-certifiera svenskt fiske av havskräfta inleddes år 2012 och fisket blev certifierat av MSC 27 januari 2015. Till skillnad från många andra fisken är certifieringen av havskräfta individuell vilket innebär att varje fiskefartyg aktivt måste välja att certifiera sig. Fartygen betalar en avgift per kilo för certifieringen samt måste fylla i bifångstrapporter. Vid lanseringen av MSC-certifieringen valde 69 fartyg att certifiera sig. Antalet certifierade fartyg har ökat över tiden. I slutet av januari 2018, hade 123 fartyg valt att certifiera sig.

Källa: Miljöcertifiering av havskräfta – till nytta för fisket?

Kontakt

Anna Andersson
Utredare, Fil. Dr.
AgriFood Economics Centre och Sveriges lantbruksuniversitet

E-post: anna [dot] r [dot] andersson [at] slu [dot] se
Telefon: 046-222 07 85

Läs mer om Anna på Agrifood.se

Läs mer om Cecilia på Agrifood.se

Fiske av havskräftor i Sverige

Fisket av havskräfta är ett av de viktigaste fiskena i Sverige då det svarar för ungefär 15 procent av det svenska yrkesfiskets försäljningsvärde och 50 procent av värdet av försäljning av skaldjur. Fisket bedrivs i vattnet mellan Sverige och Danmark, det vill säga i Kattegatt och Skagerrak.

Havskräfta fiskas i huvudsak med två olika redskap som ger upphov till två olika varianter av havskräfta på marknaden: trålade och burfiskade. Burfiskade havskräftor är större och anses generellt vara av högre kvalitet vilket ofta innebär att de har ett högre pris.

Kontakt

Anna Andersson
Utredare, Fil. Dr.

AgriFood Economics Centre och Sveriges lantbruksuniversitet

E-post: anna.r.andersson@slu.se
Telefon: 046-222 07 85

Louise Larsson
Pressansvarig
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
E-post: louise.larsson@ehl.lu.se
Telefon: 046-222 08 44

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.