Masterstudenterna Malin Löfgren, Natalie Varady, Ola Olsson och Sigrid Carstairs utvärderade universitetets hållbarhetsarbete med fokus på återanvändning av teknik i kursen Tillämpad klimatstrategi. De upptäckte då vad de menar är ett omfattande datorsvinn.

Lokalisera teknikansvariga

De började med att leta i universitetets olika miljö- och hållbarhetsrapporter, policyer, styrdokument och riktlinjer. De försökte även lokalisera teknikansvariga på respektive fakultet, vilket var lättare sagt än gjort. Efter många om och men kunde de dock konstatera att samtliga fakulteter använde sig av företaget Inrego som köper och säljer begagnad elektronik. Det som varierade – och det kraftigt – var hur ofta man utnyttjade Inrego.
– De flesta lämnade in sina datorer i samband med att garantin gick ut, det vill säga efter tre till fyra år. Det var alltså inte för att datorn var trasig, utan för att det skulle bli dyrare att laga den om den gick sönder efter att garantin hade löpt ut. Sedan fanns det en fakultet som slängde sina datorer i en container, men då hade de å andra sidan använt dem tills de gick sönder vilket var efter cirka tio år, säger Sigrid Carstairs.

Rörigt på grund av decentraliseringen

Studenternas slutsats är att hanteringen av universitetets datorer är rörig på grund av universitetets decentralisering, vilket i sin tur innebär att det inte finns någon samstämmighet kring processer för dator­återvinning. Det visade sig bland annat i ­intervjuerna med fakulteternas teknik­ansvariga som hade mycket varierande kunskap om processerna.
– Det var rörigt att göra kartläggningen så det är inte så konstigt att de anställda inte vet vad som gäller, säger Sigrid Carstairs.

Köpa in begagnade datorer

För att sluta hållbarhetscirkeln menar studenterna att universitetet även borde köpa in begagnade datorer från Inrego istället för att fylla på med nytillverkade. Detta görs förvisso redan av vissa fakulteter, men som det är nu är risken att de köper en ­dator som redan har använts och lämnats in av en annan fakultet. Således kan det finnas en poäng med att se över vad som redan finns på universitetet innan det görs nya inköp. I slutändan frågar sig dock studenterna om det bästa alternativet trots allt inte är det enklaste.
– Längre användarperiod minskar omsättningen av teknik och underlättar för medarbetaren som är van vid system och datorn ifråga. Vore det då inte mest hållbart om datorerna kunde nyttjas längre hos sina ursprungliga användare? säger Ola Olsson.