Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kriget snarare än torkan bakom massflykten från Syrien

Bild på en kvinna som arbetar på en odling i Syrien
En ny studie visar att det var kriget snarare än torkan som fick Syriens bönder att lämna sina hem. Foto: Ahmed Akacha

Med hjälp av satellitbilder och intervjuer kan forskare i Lund lägga fram nya uppgifter om hur den torka som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009 påverkade migrationen. Studien visar att bönderna lämnade sin mark först när kriget bröt ut 2011, något som går stick i stäv med den vedertagna bilden av torkan som startskott för migrationen.

När kriget i Syrien bröt ut 2011 hade landet under två till tre år varit hårt drabbat av torka. Missväxten och vattenbristen var förödande för jordbruket i stora delar av landet. Den gängse synen bland många politiker och forskare har varit att torkan skapade en massflykt från landsbygden. Men i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Climate and Development kan forskare från Lunds universitet visa att torkan hade ringa betydelse.

– Vi kan visa att syriska bönder hade sätt att anpassa sig till torkan. De övergav inte sin mark och migrerade i den utsträckning som hittills har indikerats i debatten. Det var snarare kriget som fick bönderna att lämna sina hem, säger Lina Eklund, forskare vid Lunds universitet.

Helhetsperspektiv på debatten

I studien har forskarna använt en unik metod där de utgått från enkäter och intervjuer. Dessa har sedan kombinerats med fjärranalys av satellitbaserad markanvändningsdata för att få fram en heltäckande bild. Metoden har aldrig tidigare använts för att analysera kopplingen mellan torka och migration i Syrien.

Satellitbild över det aktuella området
Satellitbild över gränsområdet mellan Syrien och Turkiet – området som studien fokuserar på. Foto: European Space Agency/Sentinel 2

– Vår studie bidrar med ett helhetsperspektiv på debatten om kopplingen mellan klimat, migration och konflikt, och visar på de komplexa samband som finns. Vi visar också möjligheterna i att kombinera lokala perspektiv med storskalig satellitdata insamlad från rymden för att få en bättre bild av situationen, säger Pinar Dinc, forskare vid Lunds universitet.

Krig har starkare påverkan

Studien visar att krig har en mycket starkare påverkan på beslutet att lämna sitt hem än vad torka har. Detta kan tyckas självklart, men i det narrativ som existerar kring torkan i Syrien och dess påverkan på befolkningen beskrivs ofta en massförflyttning av folk från landsbygden till städerna. De nya forskningsresultaten visar att så inte var fallet, åtminstone inte i de fyra nordöstra provinserna som specialstuderats i artikeln.

– Att få fram fakta vad som verkligen hänt och hur folk faktiskt upplevde perioden av torka kan hjälpa oss att förstå vilken typ av stöd som småskaliga bönder i utsatta områden behöver för att klara av en framtid med mer frekventa torrperioder, som klimatförändringarna förväntas bära med sig, säger Lina Eklund.

 

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Climate and Development: ”Syrian farmers in the midst of drought and conflict: The causes, patterns, and aftermath of land abandonment and migration”

Kontakt

För mer information, kontakta:

Lina Eklund, biträdande universitetslektor
Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap och Centrum för Mellanösternstudier, Lunds universitet
0702-82 03 55
lina.eklund@nateko.lu.se

Pinar Dinc, universitetslektor (engelsktalande)
Centrum för Mellanösternstudier, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet
pinar.dinc@svet.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.