– Målet har varit att ta fram en palett av insatser som på sikt kan öka den industriella användningen, av i första hand MAX IV och ESS. Det behövs, både för att öka samhällsnyttan av de investeringar som redan gjorts i anläggningarna, men också för att göra svensk industri mer konkurrenskraftig, säger projektledare Pia Kinhult, expert vid Samverkan, Lunds universitet.
SPIRIT (Swedish Platforms for Advanced Infrastructures in Research, Innovation & Technology) koordinerades av Lunds universitet. Det leddes av Universitetens Referensgrupp för ForskningsInfrastruktur, på uppdrag av Vinnova.
Projektgruppen föreslår att SPIRIT ska permanentas och bli en nationell plattform. Arbetet ska distribueras över sju regionala noder, placerade vid olika universitet och lärosäten. Plattformen ska utgå från de initiativ och labbmiljöer, s.k instegsmiljöer, som redan finns i Sverige. Noderna blir en väg in till anläggningar och avancerad teknik för industri och offentlig sektor.
Insatser inom fyra områden
SPIRITS arbete ska fokusera på insatser kopplade till fyra områden. Dessa insatser ska främja SPIRITS uppdrag att stimulera kompetens-och kunskapsöverföring från akademin till industri, för att öka användningen av MAX IV och ESS, samt stödja samverkan mellan akademi och industri för att kunna nyttja och utveckla de verktyg som erbjuds vid anläggningarna.
- Kunskapsöverföring: tex. genom workshops, kurser, öppet material och doktorandprogram. Forskare samverkar och interagerar direkt med industri och offentlig sektor.
- Avancerat användarstöd: tex. partnerskap, mentorskap och konsortia. Forskare vid noderna bistår industrin med praktisk handledning vad gäller att förbereda och utföra experiment vid anläggningarna eller i instegsmiljöer, samt dataanalys.
- Access till metoder: tex genom kontakt med MAX IV, ESS eller annan relevant storskalig forskningsinfrastruktur. Ett nationellt nätverk av expertkompetenser och resurser tillgängliggörs för industri och offentlig sektor.
- Nationell mötesplats: tex genom omvärldsbevakning via SPIRITS centrala ledning, erfarenhetsutbyte och skapandet av mötesplatser för involverade aktörer.
Universitet och högskolor föreslås som huvudgenomförare för SPIRIT, i samverkan med aktörer såsom MAX IV, ESS, olika kompetenscentra, Treesearch, SwedNess, IVA och Vinnova.
– Vi behöver arbeta inom alla fyra områden för att få till en effekt. Vi har stor akademisk användning av synkrotron- och neutrontekniker, där Sverige ligger tvåa i världen sett till per capita vad gäller forskning med ljuskällor. Denna kunskap måste ut till industrin. Det motsatta gäller också – forskare har mycket att lära av företag, säger Pia Kinhult.
Arbetet har engagerat många - en stor vilja att komma samman
Arbetet med rapporten har präglats av stort engagemang och energi. Något som Pia Kinhult tror beror på att frågorna engagerar många. Det finns en vilja att komma samman för att skapa något varaktigt, med tydlig nytta. Det är positivt att implementeringsarbetet sätter igång redan i slutet av juni. Speciellt eftersom det finns ett växande avstånd mellan industrins utmaningar och prioriteringar och var akademin befinner sig, påpekar Pia Kinhult.
– Vi har en teoretisk tanke om hur SPIRIT kan fungera. Nu måste vi testa och justera därefter. Det är viktigt att det vi gör blir hållbart, att börja enkelt, och få med alla på banan.
I samband med att SPIRIT-projektet lämnar in sitt förslag till Vinnova övergår projektets arbetsgrupp till en interim styrelse, med förlängt uppdrag till och med november 2023. De ska påbörja uppbyggnaden av SPIRIT-organisationen, som ska sättas i drift 1 januari 2024.
