– Vi blev överraskade över att upptäcka att lärarna som ingick i studien hade starka könsstereotyper kopplade till teknik, trots att många av dem undervisar i ämnet, säger docent Una Tellhed vid Lunds universitet, som leder projektet Klart du kan koda!

Ett annat resultat i forskningsprojektet visar att killar hade bättre självförtroende för programmering än tjejer, vilket var tydligt relaterat till intresse. Killarnas bättre självförtroende förklarades också av att de uppmuntrats mer, haft fler erfarenheter inom teknik, och fler förebilder, jämfört med tjejerna.

Etnicitet en annan faktor

Etnicitet spelar också roll för könsskillnaderna. Tjejer med utländsk bakgrund hade bättre självförtroende och större intresse för programmering än tjejer med svensk bakgrund. De hade också svagare könsstereotyper om teknik. Detta kan relateras till ”jämställdhetsparadoxen”, där könsskillnader i självförtroende och yrkesintressen paradoxalt visat sig större i mer jämställda länder.

– Det behövs mer forskning för att förstå jämställdhetsparadoxen. Könsstereotyper påverkar självförtroende och intresse och det är möjligt att könsstereotyper om teknik är ovanligt starka i Sverige av olika skäl, säger Una Tellhed.

Skolan minskar intresset för teknik

Forskarna inom projektet har även utvärderat effekter av samhällssatsningar som syftar till att locka ungdomar till tekniksektorn. En sådan unik satsning i Sverige är att alla elever numera lär sig programmera i skolan. Resultaten avslöjar att den nya undervisningen i programmering visserligen ökade elevernas självförtroende, men även att den oväntat minskade elevernas intresse för ämnet.

– Detta tyder på att undervisningen behöver vidareutvecklas för att stimulera intresse, säger Una Tellhed.

Däremot fann forskarna att ett besök på ett science center, där elever får programmera under lekfulla former, motverkade skolundervisningens negativa effekter. Besöket på science center höjde även tjejers självförtroende för programmering.