Utbrottet av nya SARS-CoV-2 är dödligt. Även nu, när det finns godkända vacciner som redan getts till många patienter runt om i världen, återstår frågor kring vaccinationsprocessen av världsbefolkningen och det behövs fortfarande ny teknik för att öka produktionen.

Vaccinernas långsiktiga effekt är också okänd. Under tiden är det av yttersta vikt att identifiera fler metoder som kan användas för att skydda sårbara patientgrupper och därmed påskynda samhällets återgång till det normala.

Att utveckla nya läkemedel från grunden är en lång process. En lovande strategi för att utveckla behandlingsmetoder mot covid-19 är därför att använda redan testade läkemedel som har en känd säkerhetsprofil hos människan. De existerande labbmodeller för virusinfektion som nu används efterliknar dock inte de mänskliga luftvägarna, som man tror är en av coronavirusets viktigaste vägar in i kroppen.

Nya metoder för att testa lungceller

Forskningsprojektet som pågår i Lund är ett samarbete mellan prekliniska och kliniska forskare och ett företag, och ett effektivt sätt att skapa synergier inom forskning.

Forskaren Sinem Tas är projektledare för studien:

– Vi kommer att använda lungceller från friska patienter och patienter med underliggande sjukdomar som vi vet har en ökad risk att utveckla covid-19 vid en infektion med SARS-CoV-2, med målet att förhoppningsvis identifiera godkända substanser som kan användas till förebyggande behandling mot SARS-CoV-2 hos sårbara grupper.

Modellen gör att forskarna direkt kan infektera mänskliga luftvägsceller ex vivo med ett SARS-CoV-2-pseudovirus och dessutom undersöka potentiell effektivitet hos läkemedel i celler från patienter med sådan underliggande samsjuklighet som man vet ökar sjukdomens svårighetsgrad och dödlighet för covid-19.

Eftersom det här är covid-19-relaterad forskning arbetar ni under tidspress. Är det bra eller dåligt?

– Naturligtvis finns det tidspress. Varje dag är det allt fler som dör av covid-19. Det är inte lätt att arbeta under tidspress, men vi har ett mycket stort ansvar som forskare. Precis som andra forskare runt om i världen måste vi nu arbeta dygnet runt för att hitta nya behandlingsmetoder som kan sätta stopp för viruset så att livet kan återgå till det normala, säger Sinem Tas.

Fyller en viktig lucka

I samarbete med Cellevate, ett innovationsföretag inom bioteknik i Lund, har forskarna tagit fram en ny metod för läkemedelsscreening på mänskliga luftvägsceller med medelhög genomströmning, där flera hundra substanser kan utvärderas på celler från enskilda patienter.

– Modellen har utvecklats tillsammans med våra samarbetspartners och fyller en viktig lucka inom screening av läkemedel för övre och nedre luftvägarna med mänskliga luftvägsceller, nu och i framtiden. Detta kan förkorta tiden från upptäckt till klinisk prövning och även hjälpa till att minska belastningen på sjukvården. Vi har börjat med att köra en pilotrunda med tester innan vi börjar med själva läkemedelsscreeningen. Det gör vi för att veta att vi verkligen har ett bra och fungerande system på plats innan vi påbörjar en kostsam screening, berättar Darcy Wagner, universitetslektor och docent.

Olika perspektiv löser svåra problem

Wagnergruppen fanns redan före pandemin och bestod av forskare med olika bakgrund som arbetade på nya behandlingsmetoder mot luftvägssjukdomar. Specialgruppen i samarbetet heter Lungbioengineering och regeneration och består av forskare med bakgrund inom medicin, biologi, kemi och teknik. Dessa kommer att utföra screeningdelen i projektet, inklusive byggandet av en primär lungmodell liksom analyser och farmakologiska upptäckter för läkemedelsscreening i modellen. De har redan utvecklat tekniker för att isolera primära lungceller av kasserat kirurgiskt avfall från lungtransplantationer.

– En av våra samarbetspartners, Sandra Lindstedt, som är docent i thoraxkirurgi och hjärt- och lungtransplantation vid Universitetssjukhuset i Lund, har behandlat patienter med Covid-19 ända sedan pandemins start. Vi diskuterar regelbundet med henne och får hela tiden input och kliniska perspektiv på implementeringen av tänkbara behandlingsmetoder, säger Darcy Wagner.

Sinem Tas understryker hur spännande det tvärvetenskapliga arbetet är; att alla har olika perspektiv på att lösa ett svårt problem och skapa en unik lösning. Varje forskningsområde har dock sina egna arbetssätt och sin egen terminologi, vilket gör att kommunikationen mellan parterna är mycket viktig.

– Det är även viktigt att ha täta möten och kommunikation för att hålla saker igång och där har vi nytta av den kompakta strukturen i Lund. Alla projektpartners befinner sig inom 15 minuters promenad från varandra, vilket gör att vi kan besöka varandra spontant och dela utrustning och resurser, vilket vi tror är ett skäl till att vi kunnat göra så stora framsteg på så kort tid.

Textbearbetning: Bodil Malmström