Adam Kristensson är forskare i Kärnfysik på LTH med inriktning på luftburna partiklars påverkan på klimatet och även aktiv i det strategiska forskningsområdet MERGE. Han engagerade sig i projektet för att han var orolig att olika EU-beslut skulle fattas utan att man hade kunskap och förståelse för flera klimataspekter som rör skogen:
– Det är viktigt att vi sammanställer redan befintliga data, kompletterar med nya data och genom modellering visar på olika samband. Det behövs en bättre vetenskaplig grund för beslut om vi ska nå klimatmålen och utveckla verktyg för de som arbetar med skogsbruk och tillverkning av skogsprodukter.
Ett av problemen idag är att man i stort sett bara tittar på upptaget av koldioxid. Det är missvisande menar forskarna då man bör ta hänsyn till alla klimateffekter av skogen och hur den brukas.
Unik sammanställning av Europas skogar
Skogar är viktiga för människors hälsa och välbefinnande och förser oss med många olika nyttor. Skogar dämpar klimatpåverkan, förse oss med frisk luft och vatten, erbjuder platser för kultur och fritidsaktiviteter samt är en råvarutillgång för många olika tillverkningsindustrier. Som livsmiljö för flora och fauna är skogarna också avgörande för biologisk mångfald, med många olika levande organismer.
I Europa tar skogarna varje år hand om 155 miljoner ton kol, vilket motsvarar nio procent av Europas utsläpp, och de utgör en stor potential för förnybar energi och annan produktion. De senaste åren har de europeiska skogarna uppvisat en rad olika stressreaktioner som kan påverka hur väl de mår, fungerar och kan ge oss dessa nyttor. Till exempel har torka och värmeböljor de senaste decennierna lett till omfattande skogsdöd genom skogsbränder, stormskador och insektsangrepp.
Både möten och mätningar är viktiga
CLIMB-FOREST har fem stora arbetsområden som tillsammans bildar en viktig kunskapskälla för EU:s framtida skogsvård. En kartläggning ska samla olika nationella källor för hur skogen brukas och hur mycket kol brukad skog och naturskog binder.
En annan arbetsgrupp ska utföra mätningar i olika geografiska zoner för att få med hur skogen mår, vilka klimateffekterna är i olika växtzoner och för olika trädarter. Dessa mätningar kompletteras med satellitdata. En tredje grupp ska arbeta med att ge förslag på det man kallar för långlivade skogsprodukter så som möbler eller byggmaterial som används under en längre tid och som ingår i ett cirkulärt system. Intervjuer med skogsägare och tillverkare ska ge underlag om vilka trädsortiment som behövs för deras verksamhet samt vilka finansiella incitament som skulle behövas för att kunna ställa om eller bruka skog på annat sätt.
Olika faktorer kan påverka, som klimatförändringar, ekonomi och händelser i omvärlden
Befintliga datakällor och nya insamlade data sammanvägs med hänsyn till aspekter som biologisk mångfald och utgör grunden för modellering av olika klimateffekter. Detta blir sedan underlag till olika förslag för skogsbruk i Europa – de som är bäst för biologisk mångfald och klimatet men även olika kompromisser och riskanalyser.
– Olika faktorer kan påverka som klimatförändringar, ekonomi och händelser i omvärlden, förklarar Paul Miller, forskare i ekosystem- och klimatmodellering och koordinator för MERGE. Dialoger med skogsexperter, skogsforskare och miljöorganisationer, samt fältbesök med dessa intressenter i fem olika länder ska ge en initierad bild av olika perspektiv och erfarenheter.
En rad aktiviteter planeras utifrån dessa möten, så som workshops, råd om förändringar, plantering av skog som har ökad motståndskraft samt diskussion om hur jorden bör hanteras för att bemöta framtida skogsbränder och torka.
Beslutsfattare och medborgare i EU engageras
CLIMB-FOREST ska fylla viktiga kunskapsluckor. Beslut i EU grundar sig inte alltid på hela komplexiteten i en fråga. Till exempel har EU nyligen beslutat att plantera tre miljarder träd på bland annat tidigare åkermark. På kort sikt kan det leda till ökad uppvärmning vilket utgör en stor risk. Över tid kommer nyttan av att skogen ackumulerar koldioxid att överväga uppvärmningen men på 10 års sikt är det ett problem. Beslutet i EU tog inte detta i beaktande och är ett exempel på hur CLIMB-FOREST kan bidra och belysa komplexiteten.
– Vanliga EU-medborgare kommer att bjudas in till deltagande i samtal om skogen och om produkter av träråvara. Projektet vill undersöka om det till exempel finns en större marknad för hus som byggs i trä och om det finns andra bruksföremål och inredningsdetaljer som idag görs av plast men som skulle kunna ersättas med träråvara, berättar Adam Kristensson.
Vetenskapliga underlag som kan vägleda hur europeiska skogar ska brukas på bästa sätt är oerhört viktigt för EU:s policybeslut. Klimatpåverkan ser annorlunda ut i skogarna i Medelhavsregionen jämfört med skogarna i Norden. Råd och riktlinjer behöver därför återspegla denna geografiska variation. EU har en skogsstrategi för 2030 i vilken bevarande av skog och förstärkning av naturliga kolsänkor är centrala mål. De utgör en del av EU:s gröna giv (Green Deal) som är ett av EU-kommissionens sex prioriteringar till år 2024 och syftar till att EU ska bli världens första klimatneutrala kontinent till år 2050.
Olika mål ska vägas in för att nå målet att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent redan innan 2020-talets slut. EU:s skogsstrategi ska balansera skogsägarna och en skogsbaserad bioekonomi samt bevara biologisk mångfald och ge mångsidig nytta från skogen och även nyplantering av miljarder träd.
– Att förstå hur biologisk mångfald och skogsbruk bidrar till hur kol lagras i olika miljöer och över tid medan klimatet förändras har lyfts fram som en viktig aspekt i EU:s strategi för biologisk mångfald som också löper till år 2030, betonar Paul Miller.