Projektet, "Refugee Protection or Cherry Picking: Assessing New Admission Policies for Refugees in Europe" leds av forskaren Zvezda Vankova vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet i samarbete med Albert Kraler, forskare i migrationsstudier vid Donauuniversitetet i Krems.
– Under de senaste åren har intresset för att utveckla rättsliga vägar till skydd, genom vilka flyktingar aktivt kan tas emot, ökat. Sådana strategier kallas i den akademiska debatten för ”active refugee admission policies” (ARAP), säger Zvezda Vankova.
Säkra och lagliga vägar
ARAP omfattar en rad befintliga instrument, till exempel kvotflyktingsystemet genom UNHCR, men också nya kanaler som bygger på arbetskraftsinvandring, utbildning och familjeåterförening, liksom samhällssponsring för flyktingar där det civila samhället tar en aktiv roll för att stödja och integrera flyktingar.
– ARAP är definitivt en positiv utveckling med tanke på de faror som är kopplade till så kallade irreguljära förflyttningar av asylsökande, säger Albert Kraler.
ARAP tillhandahåller alltså säkra och lagliga kanaler för flyktingar och andra skyddsbehövande. Men konceptet är inte helt oproblematiskt. Staterna har stort utrymme att själva välja dem som passar statens intressestyrda urvalskriterier. Ofta följer dessa kriterier snarare en migrationskontroll än en skyddskontroll, menar Zvevzda Vankova.
ARAP-program har ofta komplicerade tillvägagångssätt och det är ett ganska begränsat antal flyktingar som drar nytta av sådana program.
En möjlig väg för Norden?
Forskningsprojektet kommer att fokusera på att tillhandahålla en teoribaserad, empiriskt grundad bedömning av ARAP för ukrainska och syriska flyktingar, två grupper med skilda situationer, i Europa och de praktiska utmaningar och möjligheter som är förknippade med genomförandet av dem.
– Det finns många lärdomar att dra av mottagandet av ukrainska flyktingar i detta sammanhang, säger Zvezda Vankova.
Forskarna vill jämföra de aktiva strategier för flyktingmottagande som utvecklas i europeiska länder för att förklara hur de antas, utformas och genomförs. Kärnan i forskningen består av fyra fallstudier av både ursprungs- och destinationsländer för ukrainska och syriska flyktingar.
Målet med forskningen är att det ska resultera i en serie vetenskapliga artiklar samt politiska rekommendationer som visar mervärdet och eventuella fallgropar i samband med införandet av den här typen av program i de nordiska länderna.
Forskningsprojektet väntas pågå i tre år och finansieras av Vetenskapsrådet.
