Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Omikron ställer covidforskning på ända: ”Sjukdomen är snabbare än vetenskapen”

Magnus Rasmusson. foto.
Magnus Rasmussen, infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. Foto: SUS.

I snart två år har forskare världen över kämpat för att hänga med i de snabba förändringar som covid-19 inneburit. Med omikron har viruset till stor del bytt skepnad – och det ändrar förutsättningarna för covidforskningen, säger Magnus Rasmussen, infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
– Vi har en pågående vaccinationsstudie där vi behövt ta ett omtag på grund av omikron.

När Sars-Cov-2 och covid-19 började sin framfart var det mesta okänt om viruset och sjukdomen det orsakar. Snabbt prioriterades forskningsresurser till att få fram svar. På Skånes universitetssjukhus inleddes under 2020 ett tiotal studier där forskarna bland annat undersökte olika behandlingsmetoder av covid-19, huruvida covid-19 var en luftburen smitta, och hur den påverkade vårdpersonalens arbetsmiljö.

– En stor utmaning under de här åren har varit att hänga med i tempot. Forskning är vanligtvis en långsam process med mycket pappersarbete. Men med covid-19 har vi behövt forska annorlunda och snabbare – samtidigt som förutsättningarna hela tiden har ändrats, säger Magnus Rasmussen, infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

Omikron innebär nya utmaningar
En av de största förändringarna hittills kom den 29 november i fjol. Då upptäcktes det första fallet av virusvarianten omikron i Sverige, och därmed ställdes mycket av den pågående covidforskningen på ända. 
– Analyserna på det material vi samlat in från patienter tidigare under pandemin – framför allt serum – måste göras om eftersom omikron är så annorlunda jämfört med alfa-, och delta-varianterna. Det gör att vi måste göra nya analyser och ställa helt nya typer av frågor.

Bland annat påverkas en studie, Covers, där forskarna vill undersöka hur länge det finns antikroppar kvar i kroppen efter covid-19-infektion. Blodprov har samlats in från tusentals patienter, men för att studien ska vara giltig även för omikron behöver nya analyser inriktade mot just den virusvarianten göras.

– Sjukdomen är snabbare än vetenskapen. Det har vi konstaterat många gånger under den här pandemin. Det ställer höga krav på oss som forskare och det är väldigt givande att försöka hitta nya vägar framåt, säger Magnus Rasmussen.

Hopp om nya studieresultat
Nu ser han fram emot resultat från en skånsk studie där just omikron undersöks. Studien hoppas kunna fastställa hur allvarligt, eller icke allvarligt, sjuk man blir om man smittas av denna virusvariant.
– Ur ett globalt perspektiv hoppas jag mycket på att nya så kallade antivirala tabletter ska visa sig vara så effektiva som preliminära studier antytt. Det skulle betyda att vi, utöver vaccinen, även har ett fungerande läkemedel mot covid-19 om en femte våg kommer.

(Texten är ursprungligen publicerad som pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus)

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.