Hur mycket det blir till varje lärosäte framgår inte. Besked om den fördelningen väntas senare i vår. I år får lärosätena dela på sammanlagt 720 miljoner kronor. Av de gemensamma medel som ska fördelas nästa år blir det 130 miljoner mindre eftersom den summan går till Mälardalens högskola som blir nytt universitet 2022. De 130 kan jämföras med 90 miljoner som Malmö högskola fick när den blev universitet 2018.
En tredje plats
Sammanlagt innebär forskningsproppen – som redan börjat gälla och varar till och med 2024 – en höjning med 3,7 miljarder kronor. Den kvalar därmed in på en tredje plats efter den rekordstarka från 2008 på fem miljarder och den som kom 2012 på fyra miljarder.
– I förra proppen gick 46 procent av höjningen direkt till lärosätena, men nu är den siffran nere på 25 procent, säger planeringschef Tim Ekberg.
Styr- och resursutredningen, ”Struten”, som regeringen tillsatte för fyra år sedan för att ta fram ett nytt resursfördelningssystem för lärosätena, menade i sitt betänkande att de svenska lärosätena var alltför beroende av externa anslag och att basanslagen därför behövde ökas.
– Regeringen följer inte det förslaget i den här proppen, konstaterar Tim Ekberg.
VR får mycket pengar
Bland råden är det särskilt Vetenskapsrådet, VR, som får mycket pengar under de kommande fyra åren. Det är dock hårt styrt till vilka forskningsprofiler och områden medlen ska gå. Inte oväntat sticker virus och pandemier ut med hundra miljoner alla fyra åren.
Stor forskningsinfrastruktur är ett annat område som gynnas. Regeringen har hörsammat både LU:s och Vetenskapsrådets inspel när det gäller MAX IV. Finansieringen till MAX IV som går via VR fördelar sig med 50 miljoner i år, 55 miljoner 2022, 70 miljoner 2023 och 80 miljoner kronor 2024. Mindre laboratorier och utrustning får lärosätena som vanligt finansiera själva.
Bibliometri och externa anslag
De nya medlen till lärosätena fördelas både med hänsyn till bibliometri och externa anslag, där LU kommer väl ut. Summan per student höjs från 12 000 kronor till 17 500, vilket gynnar de mindre högskolorna och universitet med lägre forskningsanslag, som därmed får ett större garanterat basbelopp.
Forskningspropositionen kompenserar även pandemins ekonomiska konsekvenser med ett extra anslag på 500 miljoner kronor i år. Av dessa får Karolinska Institutet mest, och Lunds universitet kommer som en god tvåa med 75 miljoner kronor.
