Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar 250 000 svenskar. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen och sjukdomen är förenad med mycket dålig prognos. Sedan 1960-talet är det känt att kronisk selenbrist leder till en aggressiv typ av hjärtsvikt, som framförallt drabbar barn och ungdomar i områden med selenfattig jord.

– ­Redan 2019 visade vår forskargrupp att brist på selen är kopplat till försämrad prognos hos patienter med redan etablerad hjärtsvikt, säger Martin Magnusson överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus, adjungerad professor vid Lunds universitet, samt Clinical fellow vid Wallenberg center för molekylär medicinsk forskning.

I den aktuella studien som nu publiceras i tidskriften Free Radical Biology and Medicine, såg forskarna att selenbrist också är associerad med ökad risk att utveckla hjärtsvikt hos individer som inte tidigare har någon känd hjärtsjukdom. Forskarna har använt sig av data från den prospektiva epidemiologiska hjärtsviktstudien Malmö Förebyggande Medicin, där 4803 individer ingick (medelålder 70 år, varav 29,1 procent var kvinnor).

– Studien visar att det finns ett samband med låga nivåer av selen och en ökad risk för att utveckla hjärtsvikt under en uppföljningstid på 15 år. Risken var dubbelt så hög hos de 20 procent som hade lägst nivåer av selen, säger Amra Jujic, post doc vid Lunds universitet och försteförfattare till studien.

Forskarna betonar dock att de ännu inte vet om det är bristen på selen som har denna effekt på prognosen vid hjärtsvikt, eller om det är hjärtsvikten i sig som påverkar selennivåerna.

– Vi vill därför undersöka hur hjärtsviktspatienter eller personer utan hjärtsvikt skulle reagera på att behandlas med selen. Det är något vi nu avser att studera i framtida, randomiserade kliniska studier i första hand hos patienter med redan etablerad hjärtsvikt, avslutar Martin Magnusson.