Under invasionens första dagar pågick strider vid det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl. Senare redogjorde västerländsk media för ökad radioaktiv strålning på platsen. Aleh Cherp kan inte bekräfta uppgifterna, men berättar att det vore naturligt om strålningen ökade efter strider i området.
– Det finns mycket radioaktivitet i marken. I normala fall är det här ett avspärrat område dit ingen får komma, och om tunga militära fordon kör på marken eller strider äger rum så river det upp radioaktiva partiklar och strålningen blir högre, säger Aleh Cherp.
Det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl är inneslutet i en strålningssäker sarkofag. Även om själva sarkofagen skulle träffas av en felriktad missil så är risken minimal för att radioaktiv strålning skulle spridas över stora områden.
– Den risken är extremt osannolik. Då skulle det krävas att en direktträff av en mycket kraftfull missil, och även om det skulle hända så skulle det radioaktiva utsläppet vara lokalt, säger Aleh Cherp.
Han räknar med användningen av olika energislag kommer att förändras på grund av kriget. Men mycket beror på hur långvarigt kriget och sanktionerna blir. Avslutas det snart blir följderna sannolikt inte lika stora som om kriget blir långvarigt.
Enligt Aleh Cherp kommer utfasningen av kolkraft förmodligen att stanna upp i en del länder. En annan följd lär bli mindre användning av naturgas och olja, samtidigt som det byggs upp ny infrastruktur för att importera LNG (naturgas i flytande form). Han utesluter inte heller att ett land som Polen satsar mer på så kallad fracking (ett omdebatterat sätt att genom hydraulik spräcka berggrunden för att utvinna skifferolja och naturgas).
På vissa håll kan kärnkraften få ett uppsving, på andra inte.
– Polen är ett land där planerna på mer kärnkraft kan ta fart. Samtidigt kan några av de planerade kärnkraftverken i Finland och Turkiet komma att pausas eftersom ryska Rosatom är involverat i konstruktionen, säger Aleh Cherp.
Vind- och solkraft kan mycket väl få ett uppsving, menar han. Framför allt vindkraftverk till havs. Den största delen av Europas havsbaserade vindkraft kommer från kraftverk i Nordsjön, men Sverige, Finland och Estland har långt gångna planer på stora vindkraftparker i Östersjön.
– Några av planerna läggs kanske på is på grund av den stora osäkerheten i området, säger Aleh Cherp.
