2016 gjorde forskarteamet en första studie i Skåne där de visade att sepsis är mycket vanligare än vad man tidigare hade trott. Förekomsten visade sig vara 750 vuxna per 100 000 personer, vilket motsvarar att 60-70 000 vuxna varje år drabbas av sepsis i Sverige.
 
– I vår senaste studie gjord i Region Skåne, avled 20 procent av alla sepsispatienter inom tre månader. För de som överlevde fick tre fjärdedelar långtidskomplikationer i form av hjärtinfarkt, njurproblem och kognitiva svårigheter. Sepsis är alltså lika vanligt som cancer och lika dödligt som hjärtinfarkt, säger Adam Linder, sepsisforskare och universitetslektor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare inom infektionssjukvård på Skånes universitetssjukhus.

Kartläggning av sepsis i Europa

Nu har European Sepsis Alliance gett lundaforskarna i uppgift att kartlägga hur vanligt sepsis är i övriga Europa. Eftersom sjukvårdssystemet ser olika ut i olika länder, var det inte helt självklart hur de skulle gå tillväga för att få fram rätt siffror. Därför gjorde forskarna en pilotstudie i Skåne, för att se om deras metoder var applicerbara på övriga europeiska sjukhus.
 
– Läkarna klassificerar patienter med hjälp av diagnoskoder. Eftersom sepsis är en bidiagnos till följ av en infektion, blir tillståndet kraftigt underdiagnostiserat då det ofta är den primära sjukdomen som styr diagnoskoden. Det gör att det inte helt lätt att hitta ett sätt att fastställa korrekt antal sepsisfall, säger Lisa Mellhammar, sepsisforskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare inom infektionssjukvård på Skånes universitetssjukhus.

I studien, som nu publiceras i JAMA Network Open, visade sig drygt fyra procent av alla sjukhusinläggningar (vilket motsvarar 7500 patienter) i Region Skåne under 2019, vara associerade med sepsis. Under pandemin ökade förekomsten till sex procent, men även utan Covid 19 anser forskarna att sepsis ska ses som en epidemi.
 
Nu vill forskarna använda publikationen för att påverka EU att skapa ett gemensamt övervakningssystem för sepsis. De har kontakt med myndigheter och forskare ett trettiotal europeiska länder och hoppas att forskningsprojektet kan få tillräcklig finansiering för att sätta igång inom kort. Det finns ingenting som talar för att antalet sepsisfall skulle vara lägre i andra delar av Europa än i Sverige. På svenska sjukhus är endast två procent av alla sepsispatienter antibiotikaresistenta och forskarna gissar att andelen resistenta är högre i många andra europiska länder.
 
– Även om sepsisvården har blivit bättre de senaste åren, behöver vi förbättra våra diagnostiska metoder för att hitta patienter tidigare och utveckla andra behandlingsmetoder än antibiotika för att undvika resistens. Det är viktigt att kännedomen om sepsis ökar hos allmänheten och beslutsfattare, för att resurserna ska hamna rätt, avslutar Adam Linder.