– Vår jämförelse visar att Sverige inte skiljer sig från genomsnittet för euroländerna när vi tittar på hela perioden. Men utvecklingen skiljer sig tidvis mellan olika länder under delar av perioden. Under andra halvan av 2022 var prisökningarna i Sverige något högre än genomsnittet i euroländerna och i slutet av 2022 avtog prisökningstakten i Danmark och Finland medan priserna i Sverige och de flesta andra euroländer fortsatte uppåt, säger Fredrik Wilhelmsson, föreståndare vid AgriFood Economics Centre.
I Fokusrapporten diskuteras även möjliga orsaker till att prisökningarna på livsmedel kan skilja sig mellan länder inom EU trots en inre marknad och en gemensam jordbruks- och handelspolitik. Skillnader i prisökningstakt för livsmedel mellan EU-länder kan uppstå på grund av exempelvis skillnader i konkurrens i livsmedelskedjan, importkostnader, energikostnader i livsmedelsproduktionen och nationell politik.
Under 2022 har Sverige mött förhållandevis höga importkostnader till följd av kronans försvagning:
– Den stora ökningen av svenska importpriser sammanfaller med en försvagning av kronan. Det har alltså blivit dyrare att importera livsmedel till Sverige. Dyrare import jämfört med andra EU-länder har sannolikt bidragit till den höga prisökningstakten i Sverige under andra halvan av 2022, säger Fredrik Wilhelmsson.
Skillnader i konkurrensen i livsmedelskedjan kan påverka vilket genomslag ökade kostnader i produktionen av jordbruksprodukter och livsmedel får på konsumentpriserna och på så vis skapa skillnader i prisökningstakt mellan EU-länder. Fortsatta studier av konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan är nödvändiga för att förstå dess betydelse för de snabbt ökande livsmedelspriserna i Sverige under 2021 och 2022. AgriFood Economics Centre kommer att studera dessa frågor under andra halvan av 2023.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Regeringen har beslutat att de båda universiteten ska utföra analyser och utvärderingar som berör jordbruk, fiske, livsmedel och landsbygd. Verksamheten finansieras av ett särskilt anslag från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet