Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Stora kunskapsluckor om hur gifter påverkar bin

Ett bi på en maskros
Ett bi på en maskros. Foto: Dusan Kostic. Mostphotos

Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie i tidskriften Environmental Research pekar på stora kunskapsluckor.

Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera av dem pollinerar odlade grödor. När de gör det kan de skadas av bekämpningsmedel som används för att skydda grödorna från skadeinsekter. Detta är välkänt. Men forskarna bakom den nya studien hade noterat att honungsbin och neonikotinoidiska insektsbekämpningsmedel var kraftigt överrepresenterade bland de studier som hade gjorts. Detta trots att det finns massvis av bekämpningsmedel mot insekter. Forskarna bestämde sig därför för att ta reda på vad man vet om andra insektsbekämpningsmedel och om hur andra sorters bin än honungsbin påverkas.

– Vi gick igenom hundratals artiklar och identifierade skrämmande stora kunskapsluckor, säger Lina Herbertsson, biolog på Lunds universitet och en av forskarna bakom studien. Mest slående tycker jag att det är att vi inte vet någonting alls om hur de allra flesta bin påverkas av insektsbekämpningsmedel. 

Det var nämligen bara ett fyrtiotal av världens 20 000 arter som fanns representerade i studierna. Men kunskapsbristen handlade även om vilken typ av effekter som undersökts i studierna. Under de senaste decennierna har forskningen visat att de välstuderade neonikotinoiderna inte främst hotar bin genom att förgifta dem. Snarare verkar de störa binas beteende och biologi, så att bina får svårare att navigera, samla föda och föröka sig. Forskarna upptäckte att denna typ av effekter hade studerats mycket mindre än direkt dödlighet.

– Vi vet att neonikotinoider kan hota bin vid halter som är långt ifrån dödliga, men eftersom så få studier har gjorts om andra ämnen så vet vi i stort sett ingenting om vilka effekter de har vid låga halter. Om man framför allt studerar ett ämnes dödlighet, så finns det risk att man felbedömer andra  risker som de utgör för bin. 

För att värna om bina har EU förbjudit de flesta neonikotinoider i växtskyddsmedel. Därmed har lantbrukets behov av andra insektsbekämpningsmedel ökat. 

Det är anmärkningsvärt hur lite vi vet om hur olika växtskyddsmedel påverkar bin, och det är viktigt att vi är medvetna om dessa kunskapsluckor, säger Lina Herbertsson.

 

 

Studien “Moving past neonicotinoids and honeybees: A systematic review of existing research on other insecticides and bees” kan laddas ner här:

https://authors.elsevier.com/sd/article/S0013-9351(23)01416-0

 

 

 

Lina Herbertsson

Fakta om bin

I Sverige finns det 300 arter av vilda bin. Ungefär en tredjedel av dessa har klassats som hotade eller kraftigt minskande, och bekämpningsmedel tros vara en bidragande orsak. Vilda bin är viktiga pollinerare av vilda växter och odlade grödor. Nästan alla grönsaker, frukter och bär, och flera protein- och oljegrödor pollineras av insekter.

Kontakt

För intervjuer kontakta Lina Herbertsson på telefonnummer 0702964255 eller mejla henne på lina.herbertsson@biol.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.