Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Utbildning om trauman nyckel till bättre familjehem

kram
"Hur familjehemsföräldrar bemöter barnet kan göra en stor skillnad, och bromsa negativa påföljder". Mostphotos

Var tredje familjehemsplacering avslutas plötsligt och i förtid. Det är problematiskt, särskilt som dessa barn ofta redan varit med om traumatiserande händelser. I en ny studie har forskare vid Lunds universitet utvärderat en utbildning om trauma som erbjuds av Rädda Barnen. Resultaten visar på positiva – om än kortvariga – effekter på familjehemsföräldrarnas förmåga att hantera och förstå trauman.

Trauman och svårigheter i barndomen kan få konsekvenser för barns utveckling och känslohantering, ofta långt upp i vuxen ålder.

– Hur familjehemsföräldrar bemöter barnet kan göra en stor skillnad, och bromsa negativa påföljder. En utbildning i traumahantering har visat sig stärka föräldrarna och ibland även gjort det möjligt att undvika att familjehemsplaceringen avbryts, säger Amanda Angelöw, doktorand i psykologi, och en av tre forskare bakom den vetenskapliga publiceringen i tidskriften Children and Youth Services Review.

I pilotstudien deltog 44 familjehemsföräldrar. Deltagarna, som vid åtta tillfällen utbildades i traumamedvetet bemötande, jämfördes med personer i en kontrollgrupp som stod på väntelista för att få gå utbildningen. Familjehemsföräldrarna fick besvara enkäter före, direkt efter och två månader efter genomförd utbildning.

– De familjehemsföräldrar som gått utbildningen upplevde ökad förståelse för barnets beteende, större traumamedvetenhet och ökad självsäkerhet i sin roll som förälder, säger psykologen Victoria Niwhede. Efter utbildningen uppgav de flesta deltagare att det var mindre sannolikt att de skulle be om omplacering för ett av deras familjehemsplacerade barn.

Dock avtog resultaten från utbildningen snabbt – vid uppföljningen två månader senare fanns ingen skillnad kvar i traumamedvetenhet och självsäkerhet i rollen som familjehemsförälder mellan de som deltagit i utbildningen och de som inte hade deltagit.

– Troligen behövs uppföljande utbildningstillfällen för att kunskapen ska hållas vid liv. Vi följer nu upp detta och andra faktorer som kan påverka utbildningens utfall i två nya studier, säger Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi och projektledare för ett större projekt om effekter av traumamedveten omsorg på barns motståndskraft.

 

Läs mer om utbildningen som utvärderats i studien Traumamedveten omsorg för familjehemsföräldrar (TMO-F)
Den vetenskapliga artikeln kan läsas här 

Om forskningen

Studien ingår i ett större projekt om traumamedveten omsorg (TMO). Inom detta görs storskaliga och kontrollerade studier som riktas mot familjehemsföräldrar och personal i skola och förskola. Projektet har ett starkt fokus på hur barnen själva upplever den omsorg de får, deras mående, känsla av trygghet, och motståndskraft.  Projektet har sin huvudfinansiering från FORTE och genomförs i samverkan med bl a Rädda barnen, Socialtjänsten, och Skolverket. Läs mer

Kontakt

Kontakt: elia.psouni@psy.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.