Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vetenskap och beprövad erfarenhet - begrepp öppet för tolkningar

Kvinna i mörkblå jacka framför hus med byggnadsställningar. Foto.
Lena Wahlberg anser att begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet öppnar för olika tolkningar. Foto: Jan Olsson

Vetenskap och beprövad erfarenhet har varit en grundbult inom svensk hälso- och sjukvård ­sedan slutet av 1800-talet. Begreppet spelar en central roll i till exempel åtalet mot kirurgen Paolo Macchiarini. Men vad betyder det och händer det att det missbrukas?

– Vetenskap och beprövad erfarenhet är ett viktigt begrepp, utan det hade patienter definitivt varit mer utsatta. Samtidigt har det ingen entydig innebörd, utan öppnar för olika tolkningar, säger Lena Wahlberg, docent i allmän rättslära och biträdande prefekt vid Juridiska institutionen.

Två vanliga tolkningar

En tolkning som ofta görs är att vetenskap och beprövad erfarenhet är ett uttryck för att en behandling har testats ordentligt och att det finns belägg för att den fungerar. En annan tolkning går ut på att en behandling är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet om den är accepterad och vedertagen bland vårdpersonalen – ”så brukar vi behandla den här åkomman”. 

– Den andra tolkningen betonar alltså hur personalen brukar göra och vilken behandlingsmetod de brukar använda i en given situation. Den första tolkningen har mycket större krav på att det ska finnas belägg för att behandlingen verkligen fungerar och är säker, förklarar Lena Wahlberg.

Viktigt för Macchiarini-fallet

Ett konkret fall där de båda tolkningarna sannolikt ger samma slutsats är ­Macchiarini-fallet. Kirurgen Paolo Macchiarini, som var verksam vid Karolinska Institutet, är åtalad för grov misshandel av tre patienter genom att operera in syntetiska luftstrupar. Tidigare har Macchiarini varit misstänkt för vållande till annans död, en förundersökning som lades ner. Nu hoppas åklagaren nå framgång genom att istället åtala för grov misshandel. 

Lena Wahlberg menar att det blir svårt för Macchiarini att med framgång hävda att operationerna varit förenliga med vetenskap och beprövad erfarenhet, oavsett vilken tolkning som görs.

– Macchiarini kan knappast hävda att det är så här det brukar gå till. Metoden är ju inte vedertagen. Och det verkar också svårt att hävda att det finns tillräckliga belägg för att de här behandlingarna verkligen skulle vara till nytta för patienterna, säger Lena Wahlberg.

Hon tror att utgången till stor del hänger på om domstolen anser att Macchiarini gjort sig skyldig till misshandel genom att ha agerat i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Misshandel kräver uppsåt och vårdpersonal som agerat i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet brukar anses ha agerat oaktsamt.

Ställts på sin spets

Det finns flera andra fall där begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet ställts på sin spets i domstolar. Då har det bland annat gällt ifall svenska medborgare ska få ekonomisk ersättning för vård i andra europeiska länder. Det normala är att ersättning ska betalas ut – under förutsättning att vården skulle ha bekostats av det allmänna om den getts i Sverige. För att avgöra tvisterna har domstolarna ofta lutat sig mot begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet och bedömt ifall behandlingen i utlandet uppfyller detta.

– Det finns till exempel flera fall där personer fått cancerbehandlingar i Tyskland, men där domstolarna verkar ha ställt krav både på att behandlingen ska vara allmänt accepterad och att det ska finnas starka belägg för dess effektivitet. I dessa fall har patienterna inte fått ersättning, berättar Lena Wahlberg. 

Kan avgöra en rättegång

Hur vetenskap och beprövad erfarenhet tolkas kan således avgöra hur en domstol dömer. Men Lena Wahlberg menar att begreppet även kan missbrukas och att det sker.

– Absolut. Så snart något inte är väl­definierat så kan det användas retoriskt. Framför allt märker jag att det ibland finns en tendens att dra till med att någonting inte är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet när det handlar om något man ogillar och tycker är moraliskt förkastligt. Det är en typ av missbruk av begreppet, tycker jag.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.