Utdikade torvmarker släpper ut stora mängder växthusgaser. Genom att återställa dem till våtmark kan utsläppen begränsas och våtmarken kan till och med bli en kolsänka – vilket gör återvätning till en viktig dellösning på klimatkrisen. Men varför går det då inte snabbare att återställa våtmarkerna? Vad kan göras för att frigöra åtgärdens fulla potential och vilka hinder står i vägen?

Att dika ut våtmarker var en viktig lösning under 1800-talet för att få mer odlingsbar mark och minska hunger och fattigdom. Nu ser vi dessvärre att dåtidens lösning har blivit en av nutidens utmaningar. Motsvarande 20 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser beräknas komma från utdikade torvmarker- det är mer än från den svenska personbilstrafiken. Genom omfattande återvätning kan de klimatskadliga utsläppen minska, och i bästa fall kan marken även bli en kolsänka. Våtmarker gynnar även den biologiska mångfalden, fördelarna med återvätning är många.

Trots detta går återställningen av våtmarker mycket långsamt. Enligt Naturvårdsverket återställdes cirka 21 kvadratkilometer utdikad våtmark i Sverige under 2022, med en beräknad utsläppsminskning om cirka 4000 ton koldioxidekvivalenter. En blygsam siffra i jämförelse med de totala utsläppen från utdikade torvmarker om cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år i Sverige.

På detta seminarium kommer vi att fördjupa oss i utmaningarna med återvätning och möjligheterna att snabba på arbetet. 

Talare

Åsa Kasimir, en av Sveriges ledande våtmarksforskare verksam vid Göteborgs universitet och knuten till det strategiska forskningsområdet BECC (Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate). Hon är projektledare i Formas-projektet ’En handbok som visar hur vi bäst åtgärdar organogen mark från höga växthusgasemissioner till sänkor’ där flera forskare från bland annat Lunds universitet ingår. Projektet har resulterat i en bok författad av Åsa Kasimir och Amelie Lindgren TORVMARKER, KLIMAT OCH ÅTERVÄTNING -ATT MINSKA UTSLÄPP OCH FRÄMJA KOLDIOXIDINLAGRING som släpps nu i april.

Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen. Hillevi Eriksson arbetar med Skogsstyrelsens regeringsuppdrag att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker. Hillevi är även medlem i BECC:s referensgrupp för samhällsintressenter.

Seminariet modereras av Johanna Stadmark, forskare vid Lunds universitet. Länk till Johanna Stadmarks LinkedIn-sida - linkedin.com

Anmälan

Eventet är fullbokat! 

Om du anmält dig och fått förhinder, var god meddela oss genom att skriva till stina [dot] lundkvist [at] cec [dot] lu [dot] se (stina[dot]lundkvist[at]cec[dot]lu[dot]se) 

Arrangörer

Frukosten arrangeras av CEC (Centrum för miljö- och klimatvetenskap) och BECC (Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate) i samarbete med Hållbarhetsforum vid Lunds universitet. 

Frukostserie

Under Hållbarhetsveckan diskuteras fyra olika lösningar på klimatkrisen. Varje seminarium är fristående och anmälan behövs till respektive tillfälle. Ämnena som lyfts är:

• Återställning av våtmarker
• Tekniker för infångning av koldioxid (CCS, CCU, CDR) (på engelska) Länk till eventet - hallbarhet.lu.se
• Grön ekonomi (tillväxt kontra nerväxt) Länk till eventet - hallbarhet.lu.se
• Nyindustrialisering och elektrifiering Länk till eventet - hallbarhet.lu.se

Mer information

Skogsstyrelsens regeringsuppdrag om återvätning av våtmarker – skogsstyrelsen.se

Forskningsprojekt: Återvätning av torvmark - gu.se

Återvätning av dikade våtmarker ökar men inte tillräckligt för att ge en klimateffekt - naturvardsverket.se

Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate - becc.lu.se

Det här eventet är en del av Hållbarhetsveckan 2024, ett årligt event som arrangeras i samarbete mellan Lunds universitet och Lunds kommun. I årets program 8-13 april hittar du föreläsningar, workshops, guidade turer, utställningar, med mera.
Ta del av hela programmet här - hallbarhet.lu.se