Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Intranät – en ny arena för kommunikation och lärande

Intranet - a New Arena for Communication and Learning
Författare:
Publiceringsår: 2002
Språk: Svenska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Lund Studies in Media and Communication
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Department of Sociology, Lund University

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

I Sverige har intranät inom loppet av ett par år införts i drygt hälften av alla organisationer – privata och offentliga. Intranät har av många setts som ett verktyg för att effektivisera kommunikationen och lärandet. Behovet av effektiv kommunikation och lärande har accelererat under 1990-talet med en allt större konkurrens mellan organisationerna. En god tillgång till information och effektivt organisationslärande är avgörande för att organisationer ska kunna överleva och anpassa sig efter förändringarna på marknaden. Det gäller att kommunicera och lära snabbare än konkurrenterna. Men är intranät ett effektivt medium för organisationslärande? Hur uppfattas och används detta medium av organisationens medarbetare i deras arbetsvardag?



Jag har intervjuat intranätanvändare vid Ericsson Mobile Communications i Lund. Det är ett kunskapsintensivt företag där intranätet gjorde sitt intåg redan 1991. Den goda tillgången till datorer, den höga utbildningsnivån och personalens låga medelålder gör att det finns synnerligen goda förutsättningar för att använda intranät.



De intervjuade är positiva till intranät och har sedan länge vant sig vid att själva söka och ta till sig den information de behöver. Intranätet ses främst som en uppslagskanal eller som ett bibliotek. Flera menade att de fått en bättre inblick i och överblick över organisationen med intranätet. En del påpekade att informationen på intranätet många gånger är lite kuriosa. Information på intranätet påverkar inte dem i det dagliga arbetet och behövs inte för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.



Trots den goda tillgången till information finns det flera hinder som försvårar medarbetarnas möjligheter att använda informationen. Ett stort problem är att medarbetarna inte finner den information de behöver. Antalet webbsidor är stort och strukturen på den interna webben uppfattas som rörig. Även om det finns en sökmotor är den sällan till någon hjälp. Medarbetarna tvingas lägga ner mycket tid på att söka på intranätet. Ett annat problem är informationsöverflöd som gör det svårt att urskilja viktig och från mindre viktig information. Ytterligare ett problem är det finns ont om tid att söka efter information. Både arbetsbelastningen och arbetstakten är hög. En följd av dessa hinder är att det har uppstått en misstro mot mediet och en ovilja att ens försöka finna information på intranätet. Det finns alltså en risk för att informationen på intranätet blir en informationssophög. Ett annat hinder är förståelsen. Tillgång till in-formation är inte någon garanti för att medarbetarna förstår den och kan omvandla informationen till användbar kunskap.



En stor del av människors lärande sker genom kommunikation med andra. Min undersökning visar att de informella nätverken inom företaget har stor betydelse för såväl informationsspridning som organisationslärandet. I kommunikationen inom nätverken används oftast e-post. E-post uppfattas också som det viktigaste digitala mediet. Det används både för arbetsrelaterad och social kommunikation. E-post uppskattas för dess samtalsliknande kommunikationsform vilket förbättrar tolkning och förstå-else i kommunikationen, och underlättar möjligheterna att utvinna kunska-per.



Informations- och kommunikationsteknik är viktig för en modern organisation, men inte tillräcklig för att kommunikation och lärande ska kunna ske. Kommunikationen förbättras inte automatiskt av tekniken, men kan ge nya och andra kommunikationsmöjligheter, t.ex. enklare nå många mottagare oberoende av tid och rum. Intranät utgör med andra ord inte något universalverktyg för organisationslärandet. Det räcker inte att publicera information på webbsidor för att medarbetarna ska kunna få nya kunskaper; det krävs också att kommunikationen mellan medarbetarna säkras. Informationsteknik i form av e-post, interna webbsidor och diskussionsgrupper utgör emellertid ett bra komplement till öga mot öga-kommunikation.
During the 1990s, communication and learning attracted heightened attention in organizational contexts. Generally speaking, there is great faith in the significance of ICT for people’s learning. One form of technology which has had a great impact on Swedish organizations is the intranet. Within the course of a few years, intranets have been implemented in just over half of all Swedish organizations.



The aim of this dissertation is threefold. The first, introductory, aim is to provide a theoretical framework which shows the close relationship between communication and learning. It is hoped that this theoretical framework can contribute to a better understanding of the relationship between intranets and organizational learning. The second aim is to try to give a better understanding of how intranets are perceived and used in practice. The third aim is to study how intranets can be understood as a tool for information dissemination and learning in a knowledge-intensive company. The study is based on qualitative interviews with members of an organization at Ericsson Mobile Communications in Lund.



The information that is published on the intranet has given the members a chance to have better insight into and grasp of the organization and its processes. The increased and more accessible information on the intranet is also part of the new arena for learning offered by intranets. The pull model which follows with the use of intranets is something that was felt to be generally positive by those whom I interviewed. I have, however, found a number of obstacles which make it more difficult for members of the organization to assimilate the content on the intranet, which thereby impedes the prospects for organizational learning. What is often forgotten in the discussions of organizational learning and knowledge management is the need for the production of new knowledge, which require communication among the members. I have found that e-mail is the digital medium with clearly the most important function for communication and organizational learning within the company. A conclusion that I have drawn is that the digital media are primarily suitable for spreading information, but less suitable for the production of new knowledge, unless the users have the occasional opportunity to meet eye-to-eye. If the members of a community meet in person now and then, digital media can function as an important complement to other media in the continuous formation of knowledge.

Disputation

2002-12-06
10:15
Carolinasalen, Kungshuset
  • Lowe Hedman (Professor)

Nyckelord

  • Media and Communications
  • information and communication technology
  • Intranet
  • sense making
  • organizational learning
  • organizational communication
  • knowledge management
  • media
  • Journalistik
  • Press and communication sciences
  • kommunikation

Övriga

Published
  • Peter Dahlgren
  • ISSN: 1104-4330
  • ISBN: 91-7267-130-0
  • ISRN: LUSADG/SAMK-02/1007/SE

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen