Miljöpraktiker i vardagen: Livsstil, information och förändring i Simrishamn
Författare
Summary, in English
Miljö och miljöfrågor har under den senaste tiden lyfts fram som ytterst viktiga för framtiden, inte minst växthuseffekten och dess konsekvenser. Att vara och agera miljömedvetet kan sägas ha gått från att ha varit ett val för ett engagerat fåtal till att ha blivit en etablerad livsstil för många. Miljöfrågor är också av stor betydelse för Simrishamns kommun. Under några sommarmånader mer än fördubblas befolkningen varje år. Turistnäringen är följaktligen viktig samtidigt som ett ökat antal turister sliter på miljön. Projektet Miljöpraktiker i vardagen: livsstil, information och förändring i Simrishamn har studerat hur sommargäster i sin vardag handlar och resonerar kring miljöfrågor och miljöinformation. I projektet har vi fått en fördjupad förståelse av hur sommargäster skapar mening i relation till miljö och information i sin vardag. Med livsstil menas i projektet olika sätt att agera som skiljer grupper av människor från varandra. Det är genom konsumtion och icke-konsumtion av t.ex. kläder, semesterresor, mat, alkohol, medier och andra produkter eller tjänster som olika livsstilar formas.
I projektet har vi undersökt hur sommargäster i eller nära pensionsåldern resonerar kring och handlar utifrån den information om miljöfrågor de menar att de tar del av. Projektet är genomfört med utgångspunkt i tidigare forskning om relationen mellan livsstil, miljöagerande och miljöinformation. Sju intervjuer med sammanlagt nio personer boende i en fritidsby i Simrishamns kommun har genomförts. Intervjuerna har handlat om hur de boende argumenterar och handlar i relation till miljöfrågor och miljöinformation. Särskilt synliggörs de konflikter som finns mellan vad människor säger och vad människor gör i sin vardag. Dessutom har den bild av Simrishamn utforskats som presenteras i av kommunen producerade broschyrer och andra dokument. Slutligen har vi besökt den fritidsby som intervjudeltagarna har sitt boende i. Vid analysen har tidigare forskning, intervjumaterial samt broschyrer och andra dokument från Simrishamns kommun belyst varandra.
Genomgången av tidigare forskning tillsammans med den empiriska studien av hur människor handlar och talar om miljö i sin vardag visar på två nära relaterade och betydelsefulla punkter. Den första punkten rör vad människor vet om miljön och hur de handlar. Liksom tidigare forskning har visat finns det i studien ingen självklar länk mellan vad människor vet, dvs. deras teoretiska kunskap om miljöfrågor och exempelvis klimatförändring, och deras faktiska handlande när de t.ex. köper mat eller väljer transportmedel. Det gäller även de människor som är medvetna om sambandet mellan sina handlingar och konsekvenserna av dessa handlingar för miljön och samhället i stort. Det reflekteras även i det faktum att det som låter sig göras till en låg kostnad, ekonomisk såväl som annan, föredras framför det som en av intervjudeltagarna kallar “uppoffringar”, dvs sådana handlingar som skulle påverka vardagen i för stor utsträckning. Den andra punkten handlar om hur bilar, komposter, sopor och lågenergilampor samt de aktiviteter som är sammanbundna med dessa objekt har kommit att bli en slags ’bärare’ av miljöinformation i sig själva. Vardagligt handlande, som t.ex. att sopsortera eller att byta till lågenergilampor, är så nära kopplat till frågor om miljöproblematik att människor tänker genom dem när de resonerar kring miljön. Dvs. vissa konkreta objekt och handlingar har central betydelse för människors miljömedvetande.
Dessa ovanstående rutiner kan dock också medföra en fara för miljön då vissa av dem riskerar att ta överhanden och utvecklas till en slags enfråge-engagemang. Ett sådant engagemang riskerar att föra med sig en lugnande känslan av att 'något görs' på bekostnad av den 'större bilden' eftersom dessa rutiner ofta har marginell eller liten betydelse för miljön om de inte kombineras med andra. Å andra sidan kan den abstrakta 'större bilden' av den komplexa miljöproblematiken vara en grund till en paralyserande känsla av maktlöshet som miljöinformation ofta tycks föra med sig för den enskilda människan. Eller omvänt, frågan är om det inte är de svårigheter som intervjudeltagarna har med att relatera ett uppriktigt engagemang för miljön med konkreta handlingar som kan vara en av orsakerna till den känsla av maktlöshet som de flesta deltagare ger uttryck för? Kanske är det också behovet av att fokusera på det konkreta – på att sopsortera, kompostera etc – som ger vissa väletablerade rutiner en så viktigt roll i deltagarnas samtal om deras miljörelaterade handlingar? Med andra ord, har kanske den lokala miljöstationen blivit allas 'favoritankare' i försöken att etablera en känsla av meningsfullhet och säkerhet vis-á-vis en stor, svårfångad och osynlig upplevd fara.
För Simrishamns kommun och simrishamnarna – både permanentboende och sommargäster – ställs ett samtida problem på sin spets. Vi önskar alla en ren miljö med intakt ekosystem, orörd natur och vackra stränder och en plats som Simrishamn drar naturligtvis fördel av allas vår önskan. Men om vi alla tar t.ex. bilen till Simrishamn och dess omnejd riskerar Simrishamn att tappa just den dragningskraft som gör att vi söker oss dit, eftersom bilåkandet kan bli en miljöbelastning. För Simrishamns kommun, liksom för andra turistorter världen över är detta en balansakt på slak lina, vilken leder till frågor som hur 'grön turism' kan vidareutvecklas och hur människors miljömässiga engagemang, sett som uttryck för livsstilar, möjligtvis kan bidra till det? Eller är det så att grön turism har en inbyggd motsättning som inte går att blunda för? Oavsett vad svaren på dessa frågor är kan vi konstatera att abstrakt information och teoretisk kunskap allena inte är lösningen på de miljöproblem som ökad turism trots allt kan leda till. En möjlig slutsats av studien är vikten av att skapa utrymme för människor att utveckla livsstilar som står i bättre samklang med en hållbar och ’grön’ turism; livsstilar där miljövänliga rutiner kan bli normaliserade och till en del av vardagen. Meningsfull information om miljö och miljöförstöring finns då så att säga inbyggd i komposthögen snarare än i förmaningar med hjälp av abstrakt information.
I projektet har vi undersökt hur sommargäster i eller nära pensionsåldern resonerar kring och handlar utifrån den information om miljöfrågor de menar att de tar del av. Projektet är genomfört med utgångspunkt i tidigare forskning om relationen mellan livsstil, miljöagerande och miljöinformation. Sju intervjuer med sammanlagt nio personer boende i en fritidsby i Simrishamns kommun har genomförts. Intervjuerna har handlat om hur de boende argumenterar och handlar i relation till miljöfrågor och miljöinformation. Särskilt synliggörs de konflikter som finns mellan vad människor säger och vad människor gör i sin vardag. Dessutom har den bild av Simrishamn utforskats som presenteras i av kommunen producerade broschyrer och andra dokument. Slutligen har vi besökt den fritidsby som intervjudeltagarna har sitt boende i. Vid analysen har tidigare forskning, intervjumaterial samt broschyrer och andra dokument från Simrishamns kommun belyst varandra.
Genomgången av tidigare forskning tillsammans med den empiriska studien av hur människor handlar och talar om miljö i sin vardag visar på två nära relaterade och betydelsefulla punkter. Den första punkten rör vad människor vet om miljön och hur de handlar. Liksom tidigare forskning har visat finns det i studien ingen självklar länk mellan vad människor vet, dvs. deras teoretiska kunskap om miljöfrågor och exempelvis klimatförändring, och deras faktiska handlande när de t.ex. köper mat eller väljer transportmedel. Det gäller även de människor som är medvetna om sambandet mellan sina handlingar och konsekvenserna av dessa handlingar för miljön och samhället i stort. Det reflekteras även i det faktum att det som låter sig göras till en låg kostnad, ekonomisk såväl som annan, föredras framför det som en av intervjudeltagarna kallar “uppoffringar”, dvs sådana handlingar som skulle påverka vardagen i för stor utsträckning. Den andra punkten handlar om hur bilar, komposter, sopor och lågenergilampor samt de aktiviteter som är sammanbundna med dessa objekt har kommit att bli en slags ’bärare’ av miljöinformation i sig själva. Vardagligt handlande, som t.ex. att sopsortera eller att byta till lågenergilampor, är så nära kopplat till frågor om miljöproblematik att människor tänker genom dem när de resonerar kring miljön. Dvs. vissa konkreta objekt och handlingar har central betydelse för människors miljömedvetande.
Dessa ovanstående rutiner kan dock också medföra en fara för miljön då vissa av dem riskerar att ta överhanden och utvecklas till en slags enfråge-engagemang. Ett sådant engagemang riskerar att föra med sig en lugnande känslan av att 'något görs' på bekostnad av den 'större bilden' eftersom dessa rutiner ofta har marginell eller liten betydelse för miljön om de inte kombineras med andra. Å andra sidan kan den abstrakta 'större bilden' av den komplexa miljöproblematiken vara en grund till en paralyserande känsla av maktlöshet som miljöinformation ofta tycks föra med sig för den enskilda människan. Eller omvänt, frågan är om det inte är de svårigheter som intervjudeltagarna har med att relatera ett uppriktigt engagemang för miljön med konkreta handlingar som kan vara en av orsakerna till den känsla av maktlöshet som de flesta deltagare ger uttryck för? Kanske är det också behovet av att fokusera på det konkreta – på att sopsortera, kompostera etc – som ger vissa väletablerade rutiner en så viktigt roll i deltagarnas samtal om deras miljörelaterade handlingar? Med andra ord, har kanske den lokala miljöstationen blivit allas 'favoritankare' i försöken att etablera en känsla av meningsfullhet och säkerhet vis-á-vis en stor, svårfångad och osynlig upplevd fara.
För Simrishamns kommun och simrishamnarna – både permanentboende och sommargäster – ställs ett samtida problem på sin spets. Vi önskar alla en ren miljö med intakt ekosystem, orörd natur och vackra stränder och en plats som Simrishamn drar naturligtvis fördel av allas vår önskan. Men om vi alla tar t.ex. bilen till Simrishamn och dess omnejd riskerar Simrishamn att tappa just den dragningskraft som gör att vi söker oss dit, eftersom bilåkandet kan bli en miljöbelastning. För Simrishamns kommun, liksom för andra turistorter världen över är detta en balansakt på slak lina, vilken leder till frågor som hur 'grön turism' kan vidareutvecklas och hur människors miljömässiga engagemang, sett som uttryck för livsstilar, möjligtvis kan bidra till det? Eller är det så att grön turism har en inbyggd motsättning som inte går att blunda för? Oavsett vad svaren på dessa frågor är kan vi konstatera att abstrakt information och teoretisk kunskap allena inte är lösningen på de miljöproblem som ökad turism trots allt kan leda till. En möjlig slutsats av studien är vikten av att skapa utrymme för människor att utveckla livsstilar som står i bättre samklang med en hållbar och ’grön’ turism; livsstilar där miljövänliga rutiner kan bli normaliserade och till en del av vardagen. Meningsfull information om miljö och miljöförstöring finns då så att säga inbyggd i komposthögen snarare än i förmaningar med hjälp av abstrakt information.
Avdelning/ar
- Avdelningen för ABM, digitala kulturer samt förlags- och bokmarknadskunskap
- Information Practices: Communication, Culture and Society
Publiceringsår
2009
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Centrum för Livsstilsfrågors rapportserie
Fulltext
- Available as PDF - 643 kB
- Download statistics
Länkar
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Centrum för Livsstilsfrågor, Region Skåne
Ämne
- Information Studies
Nyckelord
- semester
- information
- miljö
- klimatförändring
Status
Published
Report number
3
Forskningsgrupp
- Information Studies
- Information Practices: Communication, Culture and Society