Review of Cecilia Wejryd, Läsarna som brände böcker. Erik Jansson och erikjansarna i 1840-talets Sverige. Uppsala 2002
Författare
Summary, in Swedish
Denna fakultetsopposition ifrågasätter om bokbränningen, och inte snarare syndfrihetsläran var det centrala i erikjansismen, även om framställningen av bokbränningens progression här är en förtjänst. Wejryd använder skickligt Wilsons schismmodell, med tonvikt på den mobiliserande aktören, den utlösande faktorn och kyrkans sociala kontroll, kombinerad med Hirschmans termer exit (olämpligt översatt med ”sorti”), voice och loyalty, som ger struktur åt ett disparat och svårbemästrat material. Hon lägger en källkritiskt säkrare grund än tidigare forskning och undanröjer okritiska kompilationer. Teologiska förklaringar lyfts fram på ett förtjänstfullt sätt, t. ex. tolkningen av rörelsen som ett storhushåll, där en spiritualiserad husfars- och husmorsroll gör de övriga stånden överflödiga.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2003
Språk
Engelska
Sidor
258-265
Publikation/Tidskrift/Serie
Kyrkohistorisk årsskrift
Volym
2003
Dokumenttyp
Bokrecension
Förlag
Svenska kyrkohistoriska föreningen
Ämne
- Religious Studies
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0085-2619