Förklaringar till investeringsvolymens utveckling i Sveriges kommuner

Författare

Jonas Fjertorp

Summary, in Swedish

Sveriges kommuner gör omfattande investeringar. Varje år används resurser för att

förnya, förbättra och bygga ut den kommunala servicen med hjälp av

anläggningstillgångar. Investeringar sker till exempel i fastigheter, gator, vatten-

och avlopp, parker, elnät och bredband. Alla dessa tillgångar är av betydelse för

samhällets utveckling. De skapar förutsättningar för människor att leva, bo och

arbeta.

Nationell statistik visar att investeringsvolymerna i landets olika kommuner

utvecklas på olika sätt. Det föranleder frågan vad det är som avgör hur

investeringsvolymen utvecklas. I vinstsyftande organisationer begränsas

investeringsvolymen ofta av ett lönsamhetskriterium (Arwidi & Yard, 1986). I

icke-vinstsyftande organisationer är dock lönsamhetskriterier underordnade.

Investeringsvolymen torde därmed begränsas av andra faktorer. Detta papper syftar

till att förklara vilka faktorer som påverkar investeringsvolymens utveckling i

svenska kommuner.

Fyra fallstudier av tekniska förvaltningar har genomförts för att generera förslag på

faktorer med potentiell betydelse för investeringsvolymens utveckling. Utifrån en

ny-politisk-ekonomisk ansats har en referensram utvecklats. Med hjälp av

referensramen har hypoteser kring faktorerna utvecklats. Statistisk analys av data

från landets kommuner har därefter genomförts med multipel linjär

regressionsanalys.

Resultaten visar en regressionsmodell som innehåller fem faktorer. Det finns ett

positivt samband mellan investeringsvolymens utveckling och

befolkningsmängdens utveckling, avgiftsnivåns utveckling samt med soliditeten i

kommunen vid periodens början. Det finns dessutom ett negativt samband med

volymen anläggningstillgångar per invånare vid periodens början samt antalet

maktskiften som sker under perioden.

Regressionsmodellen förklarar 32 % av variationen i investeringsvolymens

utveckling. Resterande 68 % av variationen kan tänkas förklaras av hur politiker

och tjänstemän i varje kommun väljer att utforma investeringsverksamheten.

Avdelning/ar