Experimenting with Focal Points and Monetary Policy

Författare

Emma Runnemark

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen består av fyra kapitel. Efter det inledande kapitlet används i kapitel två och tre ekonomiska experiment för att undersöka hur deltagare fördelar ett överskott mellan sig då det finns två fokalpunkter. Kapitel fyra undersöker huruvida en penningpolitisk störning har asymmetriska effekter på de svenska länens sysselsättning.

I kapitel två, samförfattat med Håkan J Holm, föreslås en enkel separeringsmekanism som bygger på heterogenitet bland deltagare för att förstå hur dessa fördelar ett överskott då det finns konkurrerande fokalpunkter, dvs. punkter som utmärker sig och som därför fungerar som samordningspunkter. I ett Nash demand game där köpare och säljare förhandlar om en liter mjölk finner vi att en del av deltagarna väljer att fördela det tillgängliga överskottet lika medan andra påverkas av hur situationen beskrivs och därför väljer det gällande marknadspriset på mjölken. Vi finner att valet av fokalpunkt beror på skillnader i deltagarnas karaktäristika, såsom kognitiv reflektionsförmåga, och hur utmärkande den beskrivna situationen är för dem, såsom att köpare uppvisar en self-serving bias då mjölkpriset ger en större del av överskottet till dem.

Kapitel tre undersöker hur produktfokalpunkten påverkas då deltagare blir mer erfarna genom att förhandla ett flertal gånger med samma motspelare. I ett upprepat Nash demand game där köpare och säljare förhandlar om en coca-cola finner jag att utfallet beror på vilken återkoppling deltagarna får. Då både köpare och säljare får observera motspelarens pris efter varje period konvergerar genomsnittspriset till en 50-50 fördelning av överskottet men då säljaren endast observerar om transaktionen gått igenom eller ej konvergerar inte genomsnittpriset till 50-50. Istället väljer hälften av deltagarna i denna grupp att hålla sig till det gällande marknadspriset på coca-colan trots att det ger köparen det mesta av överskottet. Detta resultat kvarstår dessutom då dessa säljare byter motspelare och får observera köparens pris. Det upprepade valet av fokalpunkt påverkas också av skillnader i deltagarnas kognitiva reflektionsförmåga och hur fästa de är vid produkten.

Kapitel fyra undersöker effekterna av en penningpolitisk störning på sysselsättning i de 21 svenska länen under perioden 1993:1 till 2007:4 med hjälp av en VAR-modell. De regionala impulsrespons-funktionerna visar tydligt att det finns asymmetriska effekter där en kontraktiv penningpolitisk störning signifikant minskar sysselsättningen i vissa län medan den inte påverkar signifikant sysselsättningen i andra län. Skillnaden mellan dessa två grupper av län tycks bero på olikheter i ränte- och växelkurskanalen där län med större andel sysselsättning i varuproduktion och högre exportintensitet påverkas negativt. Dessutom upplever en grupp av län en ökad sysselsättning som svar på samma åtstramande störning.

Avdelning/ar